Johannes Krenner träffar aktuella artister som tidigare varit aktiva i feministiska initiativ. ”Jag stod ut med det i några år, men jag tröttnade på att vänstern var så antiintellektuell”, säger han.
Vi träffas utanför restaurangen Balthazar på sluttningarna av Götgadzbakken. Syftet är att fånga Södermalms liv och rörelse en våreftermiddag.
Christopher Sander, sångare i bandet (Nothing), blir omedelbart kidnappad i en timme av kameramannen Joar. Så jag sitter i vimlet på puben där min vän Parviz arbetade som bartender innan han deporterades till Iran.
Vi har fastnat i huvudet på vissa människor i Sverige 2026.
Den 1 maj släpper (Ingenting) ”Ode to S”. Det är den första av vad som sägs vara en serie politiska sånger.
I sin text skriver Christopher att gatorna en gång gick med knytnävar och megafoner nu är fyllda av fega och apatiska champagneaktivister som står i elfenbenstorn.
Vi kommer att prata om musikproduktion och social utveckling.
– Jag tycker Ode till S är någon slags kampsång, säger Christopher. Den här låten skildrar landets nuvarande tillstånd och personliga relationer.
”vänstersplittring”
Hur är läget i ditt land?
– Ja, den här låten handlar mer om uppdelningen av vänstern än något annat. De flesta av väljarna gick till SD. Jag tycker att separationen är fascinerande. Detta beror på att även om de delar vissa underliggande socialistiska likheter, så är de också väldigt olika.
– I min värld är det här en låt som kommer att tilltala både gamla och nya fans. Var en sorts bro.
Men Ode till S föreställer som sagt också en försvunnen vän som står på en barrikad.
— Ja, det är ett skjutdörrsögonblick som sliter sönder din själ. Jag tror att det kommer tillbaka lite till mina låtar också. Jag täckte Gyllen Teiders ”Billy” för några år sedan, och den följer ungefär samma tema. Detta är trots allt ett klassiskt dramaturgiskt förhållningssätt till litteraturhistorien.
Är du en nostalgisk artist?
– Nej, det var jag alltid noga med. Men i all konst finns det regressivitet. Och det är inbyggt i hela processen. Man kan aldrig vara modern eftersom det tar för lång tid att göra det som behöver göras. Det kommer alltid att finnas en retrospektiv utställning.
Men här verkar du reflektera över samhällets nuvarande tillstånd.
– Ja, men det är ingen nostalgi. Jag fokuserar på den tid vi lever i just nu. Även om det börjar med orden ”Vi vill att du ska komma hit igen”, så är hela syftet att kommunicera om nuet och den nuvarande potentialen.
– Sättet jag skriver på de senaste åren är lite annorlunda än jag brukade skriva, det är mer sammanhängande och berättande. Tidigare var mina texter mer kaotiska ögonblicksbilder. Men vilken bra text! Folk förstår inte hur svårt det är att skapa sådana här låtar i form av popmusik (skratt).
2009 släpptes albumet ”Tomhet, idel tomhet”. Han nådde stora radioframgångar med låtar som ”Hallelujah!”, ”Satans högra hand”, och ”Dina händer är fulla av blommor”.
Går in i Palm Murder Case
Våra samtal slingrar sig. Om huruvida Extract avbröts, Israels agerande i Gaza, och den bortgångne dialogaktivisten och dramatikern Stina Oskarsson.
Ibland får jag fler intervjuer med Christopher Sander än tvärtom.
Gå in i Palm-mordet. Christopher blev lite besviken när han upptäckte att jag tillhörde andelen svenska män som inte har något intresse av landets mest kända mordfall.
-Men du är politiskt intresserad. Och det påverkade även Sverige. Angående ”Sliding Doors” är detta den främsta anledningen till att jag är fascinerad av detta verk. Jag undrar ibland om Sverige upphörde att vara ett självständigt land den där februarinatten.
Diskussionen flyter nu över i en historisk kommentar från min sida om svenske affärsmannen Palmehats ambitioner att förvandla Sverige till ett marknadsfritt land, och hur Olof Johansson valde att samarbeta med Göran Persson.
Så här är det att prata med Christopher Sander. Detta är inte hans första inhopp i politiken. 2014 använde Feministiskt initiativ hans låt ”Kokong” i sin valkampanj. Den här videon skapades av min vän Tuva Novotny.
– Jag har alltid varit lite svag för det här med politisk musik, och jag har alltid snarare ansett mig vara en slags socialrealist. Någon som skrivit om utsatta karaktärer. Men jag tänker och konsumerar mycket om politik.
”Jag är trött på vänsterns antiintellektualism.”
Finns det någon skillnad mellan politisk Christopher 2014 och 2026?
– Ja, till 100 procent. På tal om identitet. Då var jag på Fi och hjälpte dem. Blev involverad i festaktiviteter på något sätt. Jag hjälpte till att organisera flera fester och spelningar. Det gjorde jag i några år och tröttnade på att vänstern var så antiintellektuell. En jag var en del av i alla fall.
Vad hände?
– Det började med intersektionell analys, som var väldigt populärt på den tiden. Jag kände att det var de enda glasögonen jag behövde för att förstå världen. ”Allt som händer kan bara accepteras inom detta.” Till slut kändes det väldigt grunt och platt.
– Jag gillar idén. Förstå komplexiteten i världen. Och det här verktyget verkade inte fungera lika bra som alla förklaringar och lösningar. Jag äcklades av bristen på nyanser, nyfikenheten. Det var väldigt godtyckligt och dömande. Så jag fokuserade istället på att ”känna fienden” och förstå vad som var rätt och varför de skulle vinna. De har gjort detta i minst 20 år.
Efter valet 2014 blev det nästan omöjligt att få artister att uppträda på första maj, eftersom många artister som Christopher tidigare stod på valrekord. Nu släpper (Nothing) en låt just den dagen.
Hur var det?
– Det fungerade! Jag fäste den på väggen på höger sida. Jag försökte komma in i deras idévärld och förstå hur de tänker.
Vad fick du?
–De är också människor. Kanske hade jag aldrig tänkt på dem förut.
Det har gått 12 år sedan du höll fest för Fi. Så mycket har hänt de senaste åren. Det var kanske därför jag var intresserad av hur Christopher förändrades politiskt.
– Jag växte inte upp i en politisk familj. Jag växte upp i ett religiöst hushåll och båda mina föräldrar kom från kristen bakgrund. De första åren av mitt liv gick jag i söndagsskolan. Därför fanns det många kristna runt omkring mig som hade kristna värderingar.
”Tema om Gud och djävulen”
2009 släpptes albumet ”Emptiness, idel tomhet”. Han nådde stora radioframgångar med låtar som ”Hallelujah!”, ”Satans högra hand”, och ”Dina händer är fulla av blommor”.
– Det fanns många religiösa och stolta teman som Gud, djävulen och himlen. Sedan ville jag göra motsatsen till det, som övergick i vardag, föräldraskap och ett feministiskt perspektiv. Jag har alltid lite av den där pendelrörelsen. Det vi gjorde i Fi var väldigt radikalt på den tiden och behövde verkligen få igång resten av politiken. Och de kunde klara det riktigt bra.
Så gick du med på festen?
– Men eftersom de började med den där enkla förklaringsmodellen, den där inverterade hierarkin, blev det många kortslutningar där det inte var tillämpligt. Till exempel frågan om transkvinnor, hedersvåld eller judisk utsatthet.
– Samtidigt växte rörelsen och många galningar började samlas på dess möten. Och alla saker som Konstfuck medelklasstjejer försöker kontrollera. Lusten är borta.
”Här glider diskussionen in i lika historiska förklaringar från min sida om Palmehattet, det svenska företagets ambitioner att omvandla Sverige till en marknadsliberal stat, och hur Olof Johansson valde att arbeta med Göran Persson. Så är det att prata med Christopher Sander”, skriver Johannes Krenner.
Konstnärer vill inte ta politiska positioner
Länge kändes det som att svenska artister inte ville ta politisk ställning.
Efter valet 2014 blev det nästan omöjligt att få artister att uppträda på första maj, eftersom många artister som Christopher tidigare fanns på vallistan.
Nu släpper (Nothing) en låt just den dagen. Men varför är det så få artister som tar ställning idag?
– Har du någonsin sett memen som säger ”Kan du hjälpa mig?” och republikanerna säger ”nej” och demokraterna säger ”nej”, följt av ❤️🌈#blm (hjärtan, regnbågens hashtag blm). Det som hände är att allt du behöver för att vara politisk är att signalera. Faktum är att de alltid känner att de ”tar ställning” till saker och ting. Men i verkligheten skiljer de sig inte från vilket slumpmässigt mittenparti som helst.
Tror du att kultur kan påverka politiken?
– Jag tycker att det är ganska slumpmässigt.
I ditt mejl till mig skrev du att en skiva med politiska sånger är planerad att släppas.
-Det är faktiskt inget rekord. Det är snarare en serie låtar.
Men vad betyder det att en låt är politisk?
– Nästa låt kommer att heta ”Riksdagen är full av råttor.”
