Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
En bred uppsättning förslag, särskilt inom områden som immigration och straffrätt, innehåller förändringar som utgör den mest omfattande omvandlingen av det svenska rättsväsendet i modern tid. Det talas om ett ”paradigmskifte” och politisk ”omställning”, men i verkligheten är det mycket mer destruktivt. Rättsstatens kärnprinciper försvagas snabbt och konsekvenserna riskerar att undergräva grunderna för den demokratiska rättsstaten. Detta sker samtidigt som de mekanismer och organ som ska fungera som skyddsnät ifrågasätts eller försvagas.
För att all lagstiftning ska vara laglig måste den bygga på den demokratiska rättsstatens grunder: legalitetsprincipen, det grundläggande förbudet mot retroaktiv lagstiftning, likhet inför lagen, domstolarnas oberoende, rättssäkerhet och förutsägbarhet.
Rättsstatens principer urholkas, och demokratin likaså. När demokratiska institutioner försvagas, så är rättsstatsprincipen det också.
Demokrati och rättsstat är beroende av varandra. Rättsstatens principer urholkas, och demokratin likaså. När demokratiska institutioner försvagas försvagas också rättsstatsprincipen. Idag ser vi oroande trender åt båda håll.
Vi, undertecknade advokater, vill därför uttrycka vår djupa oro.
Under de senaste åren har en stor mängd rättighetsbegränsande lagstiftning antagits utan någon analys av vilka konsekvenser detta får för övergripande rättighetsbegränsningar. Bristen på konsekvensanalys skapar risker som särskilt drabbar utsatta grupper och människor i samhället. Detta sker parallellt med att allt fler lagförslag antas med förutsebara konsekvenser som är särskilt allvarliga för dessa grupper, till exempel upphävande av fastställda permanenta uppehållstillstånd eller flexibla retroaktiva begrepp kring förflyttning inom medborgarskaps- och immigrationslagens tillämpningsområde.
Avsaknad av konsekvensanalys analyserar risker som särskilt drabbar utsatta grupper och människor i samhället
Dess effekter är mest synliga i uppmärksammade utvisningsfall som involverar barn och unga. Advokater har upprepade gånger varnat för just dessa konsekvenser. Därför är domstolars och myndigheters beslut inte uttryck för bristande sympati eller hårdhet, utan är logiska och förutsägbara konsekvenser av den fastställda lagen. Att därför kritisera domstolar, myndigheter eller enskilda advokater angående denna ansökan skulle vara att flytta ansvaret bort från lagstiftaren.
Vi vill försvara oss mot denna utveckling och tydligt understryka att rättsstatsprincipen inte kan kombineras med normativa strukturer som löper den juridiska risken att institutionalisera särbehandlingen. Det skulle innebära att man flyttar bort från den demokratiska rättsstaten som är samhällets grund.
Ett genomgående drag i nuvarande politik är att välgrundade rättsliga invändningar som framförs, till exempel i utredningar, remissvar och juridiska remissyttranden, konsekvent ignoreras eller avfärdas som politiska åsikter. Advokaters analyser beskrivs som ”aktiviteter” eller ”åsikter” trots att de bygger på etablerade rättsstatsprinciper.
Ett sådant tillvägagångssätt riskerar att undergräva respekten för kompetens och ansvar som garanteras av juridiska aktörer som verkar inom rättssystemet, inklusive domstolar, tillsynsmyndigheter, universitet och jurister. Det riskerar också att leda till olämplig lagstiftning och bidrar till att försvaga de institutionella strukturer som stödjer den demokratiska rättsstaten.
Detta sker samtidigt som de befogenheter som ska skydda demokratin och rättsstatsprincipen utmanas. Vår grundlags beredskapskrav innebär att lagförslag ska utredas och refereras. Vi ser att utredningsanvisningar blir mer kontrollerade, utrednings- och remisstider minskar och lagrådets kritik ignoreras. Det handlar om rättsstatens praktiska funktion, att lagstiftning faktiskt utreds, tillämpas, verkställs och godkänns på ett sätt som ger verkligt skydd för enskilda.
Framväxten av rättsstatsprincipen är resultatet av en lång och svår utveckling. Dess nedmontering är dock möjlig genom en rad snabba lagstiftningsåtgärder. Vi ser i realtid hur vi snabbt närmar oss en sådan utveckling. Dess legitimitet är att det är förverkligandet av folkets vilja. Men demokrati handlar inte bara om villkorslöst majoritetsstyre.
Framväxten av rättsstatsprincipen är resultatet av en lång och svår utveckling. Dess nedmontering kan dock åstadkommas genom en rad snabba lagstiftningsåtgärder.
På vissa håll avfärdas kritik från advokater som alarmism eller aktivism. Det är för att göra det lättare för mig själv. Vi bevittnar hur demokratin och rättsstatsprincipen minskar i länder och Sverige är inte immunt mot denna utveckling. Vi är medvetna om varningssignalerna och vill bromsa denna trend för att säkerställa att vi stoppar denna regression innan det är för sent.
Som jurister på alla nivåer och sektorer i samhället känner vi ett särskilt ansvar att upprätthålla de principer som ytterst skyddar individer från godtycke, och vi ser med oro på hur dessa principer relativiseras. Utvecklingen måste tas på största allvar.
Vi, undertecknade, uppmanar alla juridiska forskare som delar vår åsikt att digitalt signera #Jutoo – Appeal Against Dismanting the Rule of Law.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Tidigare domaren Monika Nevelius Luening: ”Om jag inte hade slutat mitt jobb som domare än så hade jag gjort det nu.”
Justitieminister Gunnar Stromer (M) och företrädare för KD och L: ”Nu stärker vi skyddet för domstolarnas självständighet”
