På en presskonferens i torsdags målade regeringen upp en dyster bild av Sverige, präglad av en läskris. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) hänvisade bland annat till en Pisa-studie från 2022 som visar att var fjärde 15-åring inte ens når grundläggande läsförståelse.
Den nya lässtrategin fokuserar på fyra områden. Framför allt behöver vi förbättra läsförståelsen hos svenskar, särskilt barn och unga.
Centralt i strategin är att stärka tillgången till högkvalitativ litteratur. Där anser regeringen att biblioteksersättningen är prioriterad.
Men nästa år kommer bibliotekens anslag att öka med noll ole, en satsning som Svenska Författarförbundet, Svenska Illustratörer och Svenska Fotografers Riksförbund tidigare har kritiserat.
– Även om jag påpekar att biblioteksersättningen är viktig så tror jag inte att det är nödvändigt att uppehålla sig vid det belopp som för närvarande finns i budgeten, säger Parisa Liljestrand och tillägger:
– Prioritera insatser för att stärka läsförståelsen i Sverige. Detta inkluderar en viktig del, biblioteksersättningen.
Den enda ekonomiska nyheten gällande lässtrategi är tillskottet av 2,5 miljoner kronor till medieavdelningen för att uppmärksamma sambandet mellan läsförståelse och samhällets motstånd mot desinformation.
En annan punkt i vår strategi är att svara på den tekniska utvecklingen. Matthias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, betonade att skolundervisningen ska bygga på tryckta böcker.
– Han sa att fler borde fascineras av böckernas värld istället för att bläddra igenom iPads.
I övrigt hänvisade regeringsföreträdare främst till tidigare satsningar, som inköp av läroböcker och ändring av läroplanen för att ge dagislärare ett tydligt ansvar för att främja högläsning och språkutveckling.
Utbildningsminister Simona Mohamson (till vänster) berättade på en presskonferens att regeringen hade ”säkrat tillgången” på bemannade skolbibliotek. Även om statliga lagstiftare har skärpt skollagskraven för detta ändamål, saknar fortfarande hundratusentals skolbarn bemannade skolbibliotek.
– I verkligheten, säger Simona Mohamsson, är det upp till rektor att genomföra det. Det finns något slags kryphål där rektorer anser att det är godtyckligt om barn har rätt att använda själva skolbiblioteket.
Att då säga att regeringen har säkrat tillgången till bemannade skolbibliotek kan vara lite av en underdrift.
– Det kan vi garantera genom att reglera det. Jag gjorde det. Men lokala myndigheter har ledarskapet och det går inte att komma undan förrän skolorna förstatligas, säger Simona Mohamson.
Kulturminister Parisa Liljestrand betonade att samhället som helhet har ett ansvar för att främja läsförståelsen, och sa att akademin, civilsamhället och näringslivet måste sluta.
– Det här jobbet kräver att du kavlar upp ärmarna. Att få barn och unga att se läsning som något de måste göra, som att borsta tänderna på morgonen, kräver fokuserat, strukturerat arbete.
