Anders fryser hjärnan – vaknar i framtiden

Den svenske filosofen Anders Sandberg, 53, bär en medaljong i rostfritt stål runt halsen med detaljerade medicinska instruktioner.

Om Sandberg läggs in på akuten och avlider måste sjukhuspersonalen omedelbart ringa ett nummer i USA.

Ett team skickas sedan för att hämta honom och frysa hans hjärna för att återuppliva honom i en avlägsen framtid.

Sandberg, en blivande forskare med erfarenhet vid Oxford och Stockholms universitet, har under en längre tid betalat till livförsäkringar för att täcka frysningskostnader vid Alcor Life Extension Foundation i Arizona.

– Men jag är en snåljåk, så jag bestämde mig för att frysa hjärnan och spara pengar. Jag har trots allt levt ett smart liv, och om vi kan återuppliva människor i framtiden kanske vi också kan klona kroppar, säger Sandberg.

Cryogenics, som studerats av den amerikanska stiftelsen Alcor, är experimentell och spekulativ och används flitigt inom science fiction.

Komikern Mike Myers tar det till det yttersta med sin James Bond-parodi Austin Powers (1997), där huvudpersonen fryser om sig själv på 1960-talet och gör en episk comeback 30 år senare.

I verkligheten finns det inga bevis för att denna metod fungerar. Inga däggdjur har någonsin kommit tillbaka från ett fruset tillstånd. Anders Sandberg har ”låga men hoppfulla förväntningar”.

– Sannolikheten är nog 10 procent. Men det är värt att betala när du inte har något annat val än att dö. Sandberg, som HBL träffade under en internationell konferens om kryogenteknik i Stockholm, säger att tekniken utvecklas snabbt.

En av utmaningarna med denna metod är att använda frostskyddsmedel för att sänka temperaturen inne i kroppen utan att bilda vävnadsförstörande iskristaller.

Dessutom bör frysningen börja omedelbart efter dödsögonblicket, innan vävnad börjar förstöras.

– Om du får dåliga nyheter från din läkare säger Sandberg att du ska åka till USA och tillbringa dina sista timmar på ett sjukhus så att behandlingen kan påbörjas så fort du dör.

I Åbo upptäcktes nyligen att en man hade förvarat sina avlidna föräldrar i en frys. Enligt mannen baserades det på specifika önskemål från hans föräldrar, som fått mögelsvampar hämtade från USA.

Den lågtemperaturbehandling som det amerikanska företaget Foundation Alcor utför är dock helt annorlunda. Kropparna kommer att placeras i tankar som innehåller flytande kväve och förvaras vid -196 grader Celsius. Vid sådana temperaturer sker nästan inga kemiska reaktioner.

– Det spelar ingen roll om det tar 10 år eller 100 år för en patient att komma tillbaka till livet, säger Sandberg.

Denna vision lyfter omedelbart upp allvarliga etiska och juridiska frågor, särskilt bland den målgrupp för vilken frysning särskilt förväntas: människor som lider av dödliga sjukdomar.

Anders Sandberg berättar om en kvinna i 20-årsåldern som får diagnosen en hjärntumör och skriver på ett kryonkontrakt i hopp om ett framtida botemedel.

– Jag tycker att det är ett väldigt rimligt val. Sandberg säger att historien visar att vi kan behandla otaliga sjukdomar som tidigare ansågs vara obotliga.

Om du tror på den här metoden är det viktigast att hjärnan är i gott skick, speciellt i frysningsögonblicket. Till exempel, när personer med Alzheimers sjukdom går för långt in i sjukdomen, finns det inte mycket kvar att spara.

Detta väcker allvarliga frågor om kopplingen mellan kryogen teknologi och dödshjälp, vilket bara ett fåtal länder tillåter.

– Jag tror att frysteknik kan fungera bra med dödshjälp, men det är väldigt känsligt, säger Sandberg.

Det finns också den potentiella risken att allvarligt sjuka patienter kan utnyttjas av aktörer som försöker tjäna pengar genom att utnyttja en av de starkaste mänskliga drifterna: ångest inför döden.

– Vi behöver hålla hög standard och bygga pålitliga organisationer som kommer att fortsätta finnas, gärna i hundratals år. Det är sant att det finns många människor som har blivit rika på att sälja ”livsförlängande droger”. Men kryoteknik är fortfarande inte allmänt tillgänglig, kanske för att många tycker att det är skrämmande, sa Sandberg.

Det finns för närvarande cirka 500 till 600 kryoniska patienter i världen, de flesta av dem i USA. Tusentals människor har skrivit på kontrakt för detta förfarande.

Med tanke på kryonik som en potentiell behandling inom medicin skulle dagens höga kostnader sätta denna behandling i konflikt med principen om lika tillgång till behandling oavsett förmögenhet.

Sandberg sa att hon betalar cirka 100 dollar i månaden för sin livförsäkring på 150 000 dollar.

– För närvarande är kryotekniken väldigt specialiserad, men han bedömer att när metoden väl introduceras i det medicinska området kan den bli mycket billigare på grund av de stordriftsfördelar den erbjuder.

En annan ekonomisk fråga är om en frusen person, som enligt planen ska väckas till liv senare, ska förklaras lagligt död. Detta eftersom det påverkar hur arvet fördelas.

En person vars arv är inlåst i fruset tillstånd, eller vid en högst osäker framtida återinträde, riskerar att vakna upp i ett fattigt tillstånd, då arvet har delats ut för länge sedan.

– Med tanke på den nuvarande instabila situationen är det enklast att dödförklara personen så att den ärvda egendomen kan överlåtas till barnen. En lösning, sa Sandberg, är att skapa en stiftelse som syftar till att fördela medel till återhämtade patienter.

Sandberg själv hoppas att återupplivning av frusna människor kan bli verklighet ”inom några decennier”. Han påpekar till exempel att provrörsbefruktning med frysta embryon, som nu är normen, länge ansågs vara ren fiktion.

För Anders Sandberg återstår den mest grundläggande frågan. ”Varför?” är frågan.

– För att det är så roligt att leva. Jag vill bidra till världen, jag vill skapa något, men det är svårt om jag dör. Som futurist tänker jag komma fram till en framtid där jag glatt skrattar åt hur fel mina teorier om framtiden var.

Även om det verkligen lyckas kommer det att ta hundratals år. När du vaknar är allt främmande och alla du brukade bry dig om är borta. Hur ska jag hantera det?

– Det är det som är det läskiga med kryoteknik, rädslan att vara helt ensam. Det är ingen bra situation, men det är ändå bättre än att dö. Jag tänker på kryogena patienter som flyktingar på väg över tidshaven till en framtid vi hoppas kunna leva i.

Löftet om kryoteknik som ungdomens källa känns starkast i livets sista stunder, när kroppen tenderar att vara utmattad. Sandberg ser också optimistiskt på läget.

・Med återupplivningsteknik bör även en misshandlad kropp kunna repareras genom regenerativ medicin.

Sandberg närmar sig detta problem med vetenskaplig nyfikenhet, men erkänner att det inte finns några garantier. Finansieringen till kryogena företag har torkat ut och ett tekniskt fel kan få tusentals frusna kroppar att snabbt tina och ruttna.

– Inget är säkert i livet. Frågan alla har är om de tycker att möjligheten är värd det. Vissa tycker att framtiden är dyster, men jag är ganska optimistisk.

– Och den frusna har all tid i världen.

läs mer:
Exotiska fästingar att se upp för: ”Stor och aggressiv”