Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Klimakteriet är inte ett medicinskt tillstånd. Det är ett naturligt livsskede som alla kvinnor går igenom. Men för många människor innebär övergången obehag som stör sömnen, påverkar arbetsförmågan och belastar både relationer och livskvalitet. För de drabbade är värmevallningar, svettningar, dåligt humör och torra slemhinnor ingen liten bedrift. De kan göra vardagen avsevärt svår.
Ändå står många kvinnor utan effektivt stöd. Idag hänvisas de ofta till primärvård eller specialiserad gynekologisk vård, där köerna är långa och fokus är förståeligt på sjukdom och mer komplexa tillstånd. Som ett resultat av detta förpassas klimakteriebesvär, som inte anses vara sjukdomar, alltför ofta till botten av vården.
Systemfel. Kvinnor behöver ofta inte vänta månader på behandling för sjukdomar som snabbare kan bedömas och behandlas närmare patienten.
Lösningar finns redan inom det medicinska området. En barnmorska med lång erfarenhet av hormonbehandling bör kunna ordinera mediciner anpassade till symtomen vid klimakteriet. Det är en naturlig utveckling inom medicinen att barnmorskor tar ett större ansvar för klimakteriets vård.
Det handlar inte bara om tillgänglighet, det är viktigt att ta kvinnors oro på allvar
I linje med detta rekommenderar Barnmorskeförbundet att alla kvinnor besöker en barnmorska i mitten av livet. Där kan vi kartlägga dina behov i en dialog, införa rätt stöd i tid och ge gynekologiska undersökningar vid behov.
Det handlar inte bara om tillgänglighet, det handlar om att ta kvinnors oro på allvar. Klimakteriet påverkar inte bara din kropp, utan även ditt arbete, relationer och mental hälsa. Om vård inte tas emot i tid riskerar kvinnor att fortsätta arbeta med sömnbrist, uthärda symtom som de inte behöver utstå och själva försöka lista ut när hjälp faktiskt finns att tillgå. Det är inte värdigt modern medicin.
Behandlingen av klimakteriet, som rekommenderas enligt både svenska och internationella riktlinjer, baseras på kvinnans egna erfarenheter och symtom i kombination med en riskbedömning. Avancerade medicinska utredningar är sällan nödvändiga, men det är viktigt att lyssna, bedöma och ge lämpligt stöd. Det är uppgifter som barnmorskor redan utför dagligen samtidigt som de säkerställer en hög medicinsk säkerhet.
För 30 år sedan fick barnmorskorna rätt att skriva ut hormonella preventivmedel. De fyller för närvarande runt 90 % av recepten i Sverige. Detta är lång erfarenhet av hormonbehandling, rådgivning och riskbedömning. Barnmorskor arbetar med kvinnor under hela livet, inte bara under graviditet och förlossning.
Det råder heller ingen tvekan om att detta yrke lämpar sig väl för uppgiften. En barnmorskas rätt att förskriva är beroende av gedigen utbildning i reproduktionsfysiologi, endokrinologi och hormonfarmakologi. Denna utbildning kombinerar teoretisk och praktisk utbildning i klinisk hantering, riskbedömning och rådgivning inom sexuell och gynekologisk hälsa.
Barnmorskor och gynekologer har haft ett nära samarbete inom mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och sexuell hälsa i många år. Barnmorska i Sverige är ett kvalificerat yrke med tydliga kompetensgränser och en utmärkt förmåga att bedöma när en patient ska remitteras till gynekolog eller annan vårdpersonal.
När vanliga hälsoproblem för kvinnor framställs som om de alltid kräver läkarvård, blir kostnaderna ännu högre och svårare.
Här finns också en vidare betydelse. När vanliga hälsoproblem för kvinnor framställs som om de kräver läkarvård, blir kostnaderna ännu högre och värre. Vi bör inte skapa en medicinsk struktur som tvingar kvinnor att flytta mellan medicinska institutioner i onödan. Du måste ha rätt kompetens och vara tillgänglig när du behöver dem. Barnmorskor är redan en av de mest värdefulla yrkesgrupperna inom vården. Att ge dem ett större ansvar för klimakteriet skulle därför vara ett sätt att utnyttja den kapacitet som faktiskt finns.
Att utöka förskrivningsrätten är också ett sätt att använda sjukvårdens resurser klokare. Idag ägnas läkarnas tid åt frågor som kan tas upp på ett säkert och effektivt sätt av barnmorskor med lämplig auktoritet. Detta kommer att minska väntetiderna, förbättra tillgängligheten och hjälpa fler kvinnor snabbt. Samtidigt frigör det läkarnas tid för patienter med mer komplexa symtom som kräver mer specialistinsatser. Det är vad modern medicin bör syfta till.
Denna fråga har tagits upp flera gånger. Det har presenterats av experter, på Capitol Hill och i olika organisationer. Ändå händer ingenting. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och regeringen hade en möjlighet att gå vidare, men ärendet stannade i utredningen, skiftade skuld och väntade. Under tiden fortsätter kvinnor att söka behandling men får höra att det inte finns något farligt och lämnas utan behandling som faktiskt hjälper.
Det räcker. Klimakteriets behandling ska inte vara ett lotteri där tillgången bestäms av var du bor, vilken läkare du råkar träffa eller längden på kön. Sverige behöver en vårdmodell där kvinnor får rätt stöd, på rätt vårdnivå, från rätt grupp av yrkesverksamma, i rätt tid.
Nu måste Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och regeringen sluta driva frågan och ge barnmorskor rätt att skriva ut hormonbehandlingar mot klimakteriebesvär. Det är ingen liten förändring. Det är nödvändiga reformer för bättre och mer jämlik sjukvård.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
87 anställda inom mödravården i Malmö: ”På BB torkar vi av bebisar med grovt papper”
Kvinnogrupper och pensionärsgrupper: ”Äldre kvinnor har rätt att leva också”
