Polisen baserar sina kontroller på hudfärg, avslag på bidragsansökningar på grund av utländskt klingande efternamn och andra typer av utredningar.
Enligt Riksrevisionen är det exempel på etnisk diskriminering av individer som kan förekomma på vissa stora myndigheter.
Den nya rapporten granskade landets insatser för att motverka etnisk diskriminering på sju institutioner: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Rikspolismyndigheten, Skatteverket och Tullverket.
– En persons namn, utseende och andra synliga attribut kan påverka hur myndigheter uppfattar dig och vilka beslut de i efterhand fattar, säger Dorian Francis, projektledare för rapporten.
Förebyggandet behöver stärkas
Rapportens slutsats är att myndigheter saknar arbete och framför allt behöver göra mer för att förebygga etnisk diskriminering. Riksrevisionen uppmanade också regeringen att se till att myndigheter följer upp insatserna bättre.
Riksrevisionen menar att myndigheternas insatser för att motverka diskriminering ofta bygger på enskilda incidenter och att individuell erfarenhet inte är en tillräcklig vägledning för myndigheternas beslut.
– Kan vara svårt för enskilda att upptäcka och rapportera. De har liten insikt i vilka beslut som har fattats i liknande fall. Dorian Francis sa att han anser att myndigheterna måste ha ett annat sätt att förstå riskerna.
Det finns en gråzon
En av de myndigheter som granskas är polisen och rapporten antyder att det finns en upplevd rättslig oklarhet från polisens sida om när det är motiverat att använda uppgifter om etnisk tillhörighet inom brottsbekämpningen och när det inte är det.
– I vissa fall kan det finnas någon form av gråzon. Dorian Francis säger att det kan vara svårt för enskilda officerare att hitta den balansen.
Har myndigheterna de verktyg som behövs för närvarande?
– Insatser bör utvecklas för att upptäcka och förebygga risker. Så svaret är för det mesta nej.
