Lagrådet är den myndighet som ska behandla viktiga lagförslag innan de behandlas av riksförsamlingen. Men kritiken har ökat de senaste åren.
Duplicering av allvarlig kritik
Det visar Demokratiska rådets rapport från forskningsinstitutet SNS. De tittade på de lagar som den svenska regeringen stiftade mellan 2006 och 2024. Under Tidos första två år vid makten ökade den allvarliga kritiken mot lagförslaget från 4 procent till 8 procent.
– På sikt finns det en risk att svenska domstolar börjar tillämpa lagar av dålig kvalitet, säger professor i statsvetenskap Jan Teorer.
Föreslagna ändringar av grundlagen som är tillämpliga på tryckfriheten och yttrandefriheten och i lagar som påverkar individuella fri- och rättigheter måste i allmänhet rådfrågas av det lagstiftande rådet.
Politikerna känner inte till kritiken
Utskottsledamöterna tog enligt rapporten inte heller upp de problem som lagrådet påtalat. När det är dags för beslut i nationalförsamlingen fattar riksdagsledamöter vanligtvis beslut i linje med regeringens lagstiftning, men få uppmärksammar oppositionen i lagrådet.
– Jan Teorer säger att han inte riktigt förstår varför de flesta partier i den svenska riksdagen vill ha ett lagråd när de inte uppmärksammar kritiken mot det.
Justitieminister Gunnar Stromer (M) har tidigare avfärdat hård kritik från Lagrådet i flera fall. Han menar att det är upp till politiker och väljare. Moderatministern menar att Tidos parti röstade för att omstrukturera den kriminalpolitik som regeringen för närvarande har.
