Juli af Klintberg arbetar både som teckenspråkskonstnär och på SVT Språk och tillgänglighet där hon tillsammans med SVT Teckensprak ansvarar för teckenspråksdesignen för Melodifestivalen.
– Det här är ett uppdrag av ren tillgänglighet, säger Juli. Men jag ser hur det konstnärliga uttrycket hos karaktärerna i sig växer, och jag vill inte att det ska försvinna. Samtidigt visar det att de behöver ha en egen scen.
Hon tror att det finns många teckenspråkiga konstnärer över hela Sverige som inte har möjlighet att växa eller bli uppmärksammade.
– Rixtean Clare har visserligen en sådan scen, men det räcker inte till alla.
tillgänglighet har resurser
Mindy Drapsa, konstnärlig ledare för Lixtearturn Clare, menar att satsningar på tillgänglighet tar utrymme från teckenspråkets fria konst.
– Tillgänglighet har finansiering och resurser för att locka teckenspråkiga konstnärer. Uttrycket måste dock översättas för att matcha källspråket. Det blir en begränsning, säger hon.
Fri teckenspråkskonst har å andra sidan en nästan total brist på forum, utrymme och finansiering, sa Mindy.
Kulturpolitiken styr vad som rymmer utrymme
Mindy Drapsa tror att problemet i grunden är kulturpolitik. Om dövas behov i första hand beskrivs som en tillgänglighetsfråga, är det där resurserna hamnar också.
– När miljörörelser och lokala organisationer är tysta finns risken att hörande tänker ”åh, ni stackars döva som går miste om något” och satsar på tillgänglighet istället. Och det är dit pengarna går, men inte gratis teckenspråkskonst, säger hon.
Läs mer om programmet
Läs mer i programmet, där Juli af Klintberg, Mindy Drapsa och Peer Simper Allen diskuterar teckenspråkskonstens plats i samhället.
