Få länder kan matcha Sveriges musikaliska under. Vi är ett av de fyra länder i världen som exporterar mer musik än vi importerar, är hem för några av världens bästa låtskrivare, producenter och artister, och är hem för företagen som driver den globala digitala musikekonomin.
Samtidigt förbereder sig också omvärlden. Auktoritära stater som Saudiarabien investerar hundratals miljarder dollar i sin underhållnings-, sport- och kulturindustri för att få internationell legitimitet. Demokratier som Sydkorea investerar lika mycket i sina kulturindustrier varje år som Sverige gör i hela sin musikexport. Norge lägger sju gånger mer än Sverige på exportfrämjande och Danmark har en nationell handlingsplan för musikexport.
De försöker ta till sig det Sverige har byggt upp genom åren. Men ett försprång är färsk mat. Sverige har det högsta antalet låtskrivare per capita i världen och komponerar majoriteten av den musik som dominerar världens listor. Stim redovisade en rekordförsäljning på 3,3 miljarder kronor 2024, varav mer än hälften kom från utlandet.
Bakom dessa siffror finns Max Martin, som har 28 nummer 1-låtar på Billboard Hot 100, samt en hel generation låtskrivare och producenter som skapar hits inom genrer från hiphop och country till pop och K-pop, med enbart K-pop-intäkter som har ökat med mer än 1 000 procent sedan 2018.
I Stockholm har tidigare Spotify-anställda grundat över 120 riskkapitalfinansierade företag och musiken är nu länets största kreativa bransch, med en omsättning på 118 miljarder kronor, mer än mode och film tillsammans.
Styrka handlar dock inte bara om siffror. Musik är en av få exportprodukter som folk ägnar sin fritid åt. Den spelas på bröllop och begravningar och bildar en identitet. Svensk musik skapar en positiv koppling till Sverige bland miljarder människor runt om i världen. Detta är en av de tystaste och mest effektiva former av mjuk makt ett land kan ha, som öppnar dörrar för svenska företag, investerare och diplomati.
Målbilden finns redan. Denna inriktning pekas även ut i regeringens Kultur- och kreativa näringsstrategi från 2024 och Vision 2033. Regeringen tillsatte även en departementsövergripande arbetsgrupp för att gemensamt behandla immateriella rättigheter. Detta är viktiga steg. Nu är det dags att växla upp vårt samarbete med industrin.
Musikfältet spänner över flera ministerier. Naturligtvis söker vi inte politisk kontroll över innehållet. Men även relativt små insatser kan ge stora resultat i form av exportintäkter, innovationskraft och ett starkare svenskt varumärke.
En ny strategi bör bygga på följande grunder:
• Tydligt nationellt ägande av musik som exportindustri som omfattar nationer, företag och industrier.
• Mer omfattande exportfrämjande.
• Ett konsekvent förhållningssätt där kultur, näringsliv och utrikespolitik samverkar för att stärka Sveriges internationella ställning och inflytande.
Fördelarna är stora och synliga. Det ökar exportintäkterna, stärker Sveriges varumärke och har en av de mest effektiva mjuka krafterna i världen. I en av de få branscher där Sverige redan är i toppen av världen har vi allt att vinna på att agera nu.
Därför grundade vi Stockholm Music Week. Den 22-29 april samlas det svenska musikekosystemet och dess internationella partners i Slakthusområdet för första gången. Musik, näringsliv, politik och akademi samlas under samma tak med ett gemensamt syfte. Det handlar om att ge svenska kreatörer och företag bästa möjliga förutsättningar att ligga före i en allt mer konkurrensutsatt värld.
Vi har talang, teknik, kreativitet och samarbete. Svensk musik är redan en del av vardagen för miljarder människor. Frågan är om vi är beredda att behandla det som en verklig strategisk basindustri.
Johan Zydefors, grundare av Stockholm Music Week
Lina Heyman, chefsjurist Stim
Ludwig Werner, vd för Ifpi Sverige
