Efter USA:s och israeliska attacker mot Iran den 28 februari föll stora börser runt om i världen kraftigt, och oljepriset sköt i höjden till runt 120 dollar per fat. Även om många marknader har återhämtat sig upplever flera delar av världen mindre kriser av olika slag och geopolitiskt osäkra meddelanden om vapenvila har gjort situationen ännu mer osäker.
– Det är mycket psykologi i det här, det är svårt att säga något. Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, sa att den deklarerade vapenvilan löper ut på onsdag, vilket ger landet gott om tid att nå sitt mål.
Det var klockan 10:27 på söndagen som han påpekade att det fortfarande var flera timmar kvar innan börsen öppnade igen. På senare tid har saker och ting ofta plötsligt förändrats drastiskt åt det ena eller andra hållet. Detta illustrerar svårigheten att göra tillförlitliga förutsägelser.
– Läser man mellan raderna av allt som händer ser man att förhandlingar fortfarande pågår. Robert Bergqvist säger att parterna höjer insatserna i hopp om ett bättre resultat, men ingen lämnar förhandlingsbordet och det ska ändå ses positivt.
– Jag var kanske lite för naiv i fredags. Det man bör tänka på om krig är att det aldrig är linjärt. Även om vi tenderar att tro det, är det meningen att krig ska följa ett visst rörelsemönster. Resultatet är att fredssamtalen är blandade, men optimisten i mig påpekar att båda sidor säger att de gör framsteg.
Fredagens stängningskurs var cirka 2% högre i Stockholm och 1,2% högre i USA. Då meddelade Irans utrikesminister Abbas Araghchi att kommersiell trafik i Hormuzsundet skulle vara fri, men minst två fartyg beskjuts under helgen, vilket lämnade bara några av de cirka 2 000 fartygen kvar i Persiska viken.
Robert Bergqvist tror att en kontrollerad återhämtning kommer att ske när marknaden öppnar efter helgen.
– I fredags kom riskaptiten tillbaka och oljepriset sjönk med cirka 10 dollar till drygt 90 dollar per fat. Det var mycket positiva signaler, men det är tydligt att det som händer i Hormuzsundet är väldigt viktigt för marknaden. Den är nu i princip stängd igen och det vi har sett på den relaterade fronten i Israel/Libanon är naturligtvis ett bakslag.
Vid det här laget jobbar både USA och Iran extremt hårt och har, enligt Bergqvists uppfattning, passerat många smärttrösklar för båda sidor. Irans ekonomi befann sig redan före kriget i djup kris, vilket ledde till rikstäckande protester, men för den amerikanska sidan gäller detta inte bara i ekonomiska, politiska och resursmässiga termer, utan även i finansiellt hänseende.
– Man skulle kunna kalla det smärttröskel eller ”taco”-beteende, men det är väldigt tydligt att Donald Trump alltid tar ett steg tillbaka och försöker verbalt påverka när börsen går ner eller räntorna går upp. Robert Bergqvist säger att USA, med sin höga statsskuld, inte klarar högre räntor.
Många bedömare ifrågasätter börsernas och oljemarknadernas sätt att se på verkligheten, och reagerar starkare på kortsiktiga trender än på lång sikt. Det är ännu inte möjligt att sammanfatta omfattningen av skadorna på golfens infrastruktur, men i fallet med Irakkriget 1993 tog det till exempel Kuwait år att återhämta sig.
– Jag kan delvis hålla med. Även det nuvarande oljepriset på 90 dollar per fat kommer definitivt att ha en negativ inverkan på den globala ekonomin och tillväxten, vilket ökar kostnaderna för hela det ekonomiska systemet, inklusive risken för inflation. Som sagt, om vi kan avsluta det här snabbt kan vi minimera skadorna, säger Robert Bergqvist.
– Jag tror att det nya i det här är att det kommer att finnas en riskpremie i energipriserna under lång tid framöver. Vi insåg att Iran har en möjlighet att kontrollera mycket av världens energiproduktion och indirekt ekonomiska tillväxt. Men kreativitet och problemlösningsförmåga bör inte underskattas när många länder har ett ämne som är mycket brådskande, som flytande gas i 2022 års energikris eller vacciner i en pandemi.
