Krig är den största stressen vårt land är utsatt för. Det påverkar alla sektorer och alla nivåer och kräver enorma mänskliga och materiella uppoffringar. Totalförsvaret syftar till att mobilisera hela samhället, inklusive näringslivet, i försvaret av Sverige och dess allierade.
Företagens förmåga att producera de varor och tjänster som behövs av vårt samhälle och krigsinsatsen, även under turbulenta förhållanden, är en kritisk del av vår övergripande försvarskraft och vår uthållighet. Ofta förlitar sig våra allierade också på svenska produkter.
Globala leveranskedjor som privata och offentliga aktörer är beroende av skulle störas eller förstöras i händelse av ökad beredskap och krig. Detta kan leda inte bara till brist på färdiga produkter, utan också till brist på råvaror som behövs för svensk produktion. Förra månadens krig med Iran avslöjade hur sårbara vi är och hur djupt krig och krigsliknande situationer kan påverka samhället som helhet.
Ökad beredskap och krig gör också att efterfrågan på varor och tjänster kan förändras. Därför är det svårt att förutsäga exakt vilka behov som kommer att vara under ett krig, och dessa kan variera beroende på situationen och kan även förändras snabbt.
I totalförsvarslagen från 2024 slog regeringen fast att totalförsvaret måste innebära minst tre månaders förberedelser och planering för att kunna möta och bemöta krig som skulle få allvarliga konsekvenser för samhällets funktionssätt. Det är dags för de olika delarna av det integrerade försvaret, inklusive näringslivet, att samordna sig för att klara av ett utdraget krig. Frågan är om vi vet var och hur sådana förändringar kan börja.
För företag har bytet flera konsekvenser. Att producera mer av de produkter som produceras i fredstid, använda andra typer av insatsvaror eller producera produkter som är helt annorlunda än de som produceras i fredstid. För att uppnå detta kan det krävas prioritering inom och mellan företag, anpassning av produktionsmetoder och att hitta nya leveranskedjor. Även om företag har visat både vilja och förmåga att förändras under pandemin, har den offentliga sektorn inte alltid haft kapacitet att reagera.
”Det finns dock fortfarande lite kunskap om vilka anpassningar som behövs i näringslivet i krig och hur de kan förberedas och åstadkommas.”
Vid sidan av att bygga omvandlingsförmåga får man inte glömma den traditionella leveransberedskapen. Normala leveranskedjor och tillgång till talang kommer att säkerställas, och tillverkning i allmänhet kommer att vara tillräckligt skyddad mot avsiktliga och oavsiktliga störningar.
Kunskapen om vilka anpassningar som behövs i näringslivet i krig och hur de kan förberedas och uppnås är dock fortfarande sparsam. FOI och Rise vill därför samarbeta med företag för att inte bara utveckla denna kunskap, utan också stödja dem i att utveckla sina planer och metoder.
Nyligen stod FOI värd för ett seminarium på uppdrag av regeringen som fokuserade på att stärka beredskap, krig och industriföretags förmåga att anpassa produktionen vid en säkerhetspolitisk kris i Sverige och Europa. Seminariet samlade nyckelrepresentanter för företag och centrala myndigheter och genomfördes med stöd av RISE och de nationella rådgivarna i syfte att stärka det offentlig-privata samarbetet i totalförsvaret.
Målet är att identifiera möjligheter och begränsningar för industrins anpassningsförmåga i tider av kris eller krig, fördjupa landets förståelse för branschens situation, fördjupa branschens förståelse för landets behov och visualisera kritiska beroenden och potentiella flaskhalsar i produktions- och leveranskedjor.
Seminarier är bara det första steget. FOI och Rise kommer att fortsätta arbeta med näringslivet för att bygga kunskap om vilka anpassningar som kommer att behövas vid höjd beredskap och krig, vilka krav som kommer att ställas på näringslivet och offentlig sektor samt hur FOI och Rise specifikt kan stödja planering och genomförande av sådana anpassningar.
Marin Frenning, VD för Rise
Jens Mattsson, direktör för FOI
