Immigrationsminister Johan Forsser besökte Damaskus i november för att diskutera vad som behöver göras för att ta emot Sveriges utvisade medborgare i Syrien.
– Under besöket kom vi överens om att inleda samarbete, men det är oftast väldigt reella problem. Det viktiga är att kunna utfärda resehandlingar och styrka din identitet, sa Forssell.
Bland de personer som regeringen vill utvisa finns 155 syrier med brottsdomar.
– Det rör sig ofta om mycket grova brott, sa Forssell.
– I dag kan vi inte tvinga fram utvisningar för att folk inte vill åka hem.
Delegation förväntas
Det behövs i det här fallet ett konkursförvaltande i det svårt krigshärjade Syrien för att utvisa de som motsätter sig utvisning.
Den delegation som Forssell räknar med att anlända till Stockholm inom en snar framtid beskrivs som en teknisk delegation bestående av tjänstemän. Framför allt kommer han att träffa tjänstemän från Immigrationsverket och Rikspolisverket för att ta reda på hur Sverige tar sig an immigrationsfrågor.
Regeringen beslutade förra veckan att avsätta 3 miljoner kronor 2026 för att immigrationsverket ska genomföra förstudier och ”relationsbyggande” aktiviteter med syriska aktörer. I detta belopp ingår även delegationens resekostnader till Stockholm.
200 afghaner
Kunde Sverige använda sin biståndspolitik till Syrien för att ta in människor som skulle utvisas?
– Vill man ta emot svenskt bistånd är det viktigt att också lyssna på Sveriges intressen. Det kan naturligtvis ifrågasättas, sa Forssell.
Han tillade att humanitärt bistånd inte bör göras villkorat.
Syrien är ett prioriterat land i regeringens repatrieringsinsatser. Somalia är också en prioritet, med regeringens lista över 56 somalier som dömts för brott som är berättigade till utvisning. Sverige arbetade också med EU-kommissionen för att bjuda in företrädare för Afghanistans talibanregim till samtal i Bryssel för att diskutera sätt att utvisa afghanska medborgare från EU.
Enligt Forsell finns det cirka 200 afghaner i Sverige som har beordrats utvisade och dömts.
