I svåra tider ser vi till det förflutna. När världspolitiken skakar jorden under våra fötter och ekonomiska vindar blåser lätt kan nostalgi fungera som en varm filt. Det kan verka bakvänt. Men nostalgi kan också lära oss att hitta en väg tillbaka till det vi har förlorat.
På Milanos enorma möbelmässa, Salone del Mobile, vänder många sina solglasögon till 1960- och 70-talens guldålder. Design på den tiden var pop, politiskt radikal, glamorös, plastig, färgstark och demokratisk, allt på samma gång.
Det var en design som hände, berörde och stördes. Allt som dagens anemiska, rakryggade kontorsmöbler inte har.
Vissa producenter, som Poltronova, har fortfarande den känslan i sitt DNA. Punkiga, avskalade utställningsmontrar visar upp återupplivade klassiker från italienska jättar som designerparet Lella och Massimo Vignelli och det radikala designkollektivet Archizoom.
Poltronova relanserade också Gianfranco Finis serie ”Regolo” från 1975, och lanserade sittmöbler rationellt tillverkade med plywood- och lädersäten. Bara ett stenkast bort presenterar den kroatiska producenten Prostria en kollektion av arkitekten och designern Więcislav Richter. Även om kollektionen designades på 1960-talet, producerades den inte under hans livstid.
Samtidigt återupplivade Acerbis Claudio Sarocchis modulära soffa ”Free System” 1973. På stativet finns en nedsänkt version som tros vara hämtad direkt från det legendariska New York-diskoteket Studio 54.
Det glada 70-talet är också trendigt bland moderna designers. I ungdomsavdelningen av Salone Satellite visar designstudion Usul i Istanbul en serie produkter som kallas ”Disco House” som refererar till den tidens glamorösa nattklubbsmiljö.
En ganska nyhet är avsnittet Salone Laritas. Här visar ett noga utvalt designgalleri upp unika och exklusiva föremål, från antika möbler till samlarföremål i gränssnittet mellan konst och design. Höjdpunkten är ett kitschigt högblankt bord i rosa, karamellrött och guld av den belgiska designern Job Smeet.
En liknande färgsättning återkommer i Kartells nya Yves fåtölj av designjätten Piero Lissoni, där en strömlinjeformad, industriell stålrörsdesign kombineras med mjuka kuddar och starka färger.
Bland stora tillverkare utmärker sig Arper genom att kombinera mjuka värden med ett imponerande engagemang för hållbarhet och nya material. Bland annat finns en knölig soffa gjord av återvinningsbart material av Jean-Marie Massaud.
En välkommen återkomst är Established & Sons, som fick stor uppmärksamhet i mitten av 2000-talet med sin trendiga, snygga design, men föll ur rampljuset efter att ha stått inför ekonomiska problem.
På mässan visar det brittiska företaget just nu upp en 3D-gjuten fanerstol av Nathan Martell som kan påminna om Alvar Aaltos formgjutna stol, och en serie manetliknande lampor i opaliserande glas av Carlo Nason.
Efter att Stockholm Furniture Fair plötsligt och tyvärr ställde in årets mässa i februari fick svenska producenter plötsligt hemlängtan. Känslorna inom branschen är splittrade, vissa känner att detta är ett svek och andra ser fram emot en återupplivad omstart nästa år.
Att göra avtryck i Milano är förstås extra viktigt för företag som inte haft möjlighet att presentera i Stockholm. Blå Station visar bland annat rustika trästolar av Johan Ansander och mjuka modulära soffsystem av Geckeler Michels, medan Gemla visar upp eleganta små soffbord av Sami Kallio. En rationell produkt av hög kvalitet med en stark identitet.
Men den som nådde toppen av publiken var Johansson Design, som återvände till Milano efter några års ledighet. Montern skapades av inredningsdesignern Teklan, som skapade en inomhusmiljö med en stark färgskala som påminner om den italienska designgruppen Memphis. Här visas bland annat en serie bänkar och pallar av designduon Fergue & Blanche, där stoppning och klädsel är integrerade på ett ovanligt sätt i en stålrörsram.
Det sker också en viss blygsam statlig satsning på mässan, där TMF, Business Sweden och Svenska Föreningen samarbetar för att finansiera montrar med bland annat några små svenska producenter. Bra insats, men blandade resultat.
Sveriges deltagande i Salone Satellite är också sparsamt, med de enda oförskämda representanterna Lunds tekniska högskolas arkitekthögskola och det lilla snickeriföretaget Dubše Design.
Utanför själva mässområdet står Alcoba, en alternativ satsning, parkerad dels i en 1930-talsvilla och dels i ett gammalt militärsjukhus i södra delen av staden. Eindhovens trendsättande designskolor är huvudutställarna på Ospedale Militare di Baggio, såväl som unga små designföretag från hela världen.
I år blev jag särskilt imponerad av Álvaro Catalan de Ocons projekt ”Pet Lamp.” I det här projektet skapar hantverkare från länder som Rwanda, Colombia och Etiopien lampor av återvunna plastflaskor med hjälp av traditionella handvävningstekniker. Ett av en hel del exempel på hållbar och social design som presenteras i denna utgåva.
På Triennalen kommer två utställningar att hållas parallellt som bekräftar min hypotes om 70-talets återkomst.
Den största är av designern Andrea Branzi, en av grundarna av Archizoom, och den andra av Lella och Massimo Vignelli, det tidigare nämnda designerparet som skapade bland annat det visuella programmet för New Yorks tunnelbana.
Båda utställningarna visar den estetiska hållbarheten hos italiensk efterkrigsdesign, genom att på ett innovativt sätt kombinera radikala estetiska idéer med urban charm.
Eller, som skådespelaren Bill Nighy gillar att säga i sin podcast, ”Glöm inte disco.”
Möbelmässa i Milano
Salone del Mobile kommer att vara öppen för allmänheten den 25:e och 26:e april på Rho Fiera-mässan i Milano. Cirka 300 000 besökare förväntas delta i årets viktigaste internationella designevenemang.
Några av de svenska deltagarna på mässan är bland annat Blue Station, Lammhults, Abstracta, Gemla, Johanson design och Karl Andersson & Söner. Essem design, Fri form, Jonas Ihreborn, Ringvide, Stall table, Vilax, Ludvig Svensson och Liljeblads möbelsnickeri deltar i satsningen ”Tidlös med Svensk Design”.
I staden presenterar Italiens mest kända designföretag sina nya produkter främst i sina showrooms i Brera-distriktet.
Lella & Massimo Vignelli och Andrea Branzi-utställningarna på Milano-triennalen kommer att pågå till 9 juni respektive 10 april.
För mer information om konst och form, besök dn.se.
