Trots att Stockholmsbörsen har fallit varje dag den senaste veckan verkar börsen ha lämnat det värsta från Irankrisen bakom sig.
Medan oljepriserna har svävat strax över 100 dollar per fat de senaste dagarna, närmar sig OMXSPI faktiskt rekordnivåer. Detsamma gäller särskilt i USA, där flera stora börsindex satte nya rekord under torsdagen. Nytt rekord sattes också under torsdagen.
En anledning till att börsveckan inte har blivit sämre är den nuvarande störtfloden av kvartalsrapporter. Några av Sveriges viktigaste industriföretag har erkänt sig skyldiga och rapporteringen har överlag varit hyfsad.
Kullagertillverkaren SKF, ett av de mest cykliska företagen på Stockholmsbörsen, rapporterade en starkare tillväxt än väntat trots osäkerheten kring Iran och sa att de förväntade sig att efterfrågan skulle vara oförändrad under de kommande månaderna.
Ett liknande besked kom från vår verkstadskollega Sandvik, vars order har ökat mer än väntat. Efterfrågan på företagets skärverktyg, som historiskt sett varit en stabil ekonomisk indikator, ökade under de första veckorna i april.
Hittills har konflikten inte lämnat några spår i leveranskedjan, enligt Martin Rundstedt, vd för lastbilstillverkaren Volvo.
”Vi är fokuserade på vad vi kan påverka”, sa han i förordet till kvartalsrapporten, som bland annat visade att orderingången överträffade förväntningarna.
Börser utanför Sveriges gränser stöds av starka kvartalsrapporter, framför allt från AI-sektorn. Stora tekniktillverkare som Sydkoreas SK Hynix och Samsung har ökat sina vinster avsevärt, och Taiwans TSMC, en av världens viktigaste halvledartillverkare, har höjt sina övergripande utsikter för 2026, med hänvisning till fortsatt styrka i AI-investeringar.
I USA har nästan 80 % av de stora företagen som redan har släppt rapporter för första kvartalet i år överträffat förväntningarna, enligt en rapport från Bloomberg News Agency.
En annan förklaring till att finansmarknaderna i stort sett har passerat den värsta energikrisen är att energikrisen ännu inte har nått ett allvarligt stadium i de flesta delar av världen. En kombination av civila lager, strategiska oljereserver och det enkla faktum att mycket energitransporter redan fanns till havs när kriget bröt ut har fungerat som en marknadskudde de senaste veckorna.
Dessutom har upprepade uttalanden från USA:s president Donald Trump gett enstaka hopp om en lösning på tvisten, vilket lagt locket på produkter som drabbats av krisen.
Det finns redan tecken på att ett fenomen som nationalekonomer kallar ”efterfrågeförstöring” – helt enkelt höga prisförhållanden som får efterfrågan att sjunka. På vissa håll sker detta genom statligt ingripande. Till exempel i Egypten stänger nu butiker och restauranger tidigare på kvällen, och i Sri Lanka kan skolor och andra offentliga institutioner nu ha lediga onsdagar för att spara energi.
Men för varje dag som går som Hormuzsundet stängs, förvärras krisen. International Energy Agencys vd Fatih Birol utfärdade varningen denna vecka och pekade på risken för allvarlig flygbränslebrist, särskilt i Europa.
Enligt IEAs beräkningar förlorar världen för närvarande 13 miljoner fat olja per dag. Detta är mer än dubbelt så mycket som under oljekriserna 1973 och 1979 tillsammans. Dessutom skulle förlusten av naturgas vara förödande, och verktyg som den strategiska petroleumreserven skulle bara vara användbara under en begränsad tid.
– Vi minskar smärtan, men vi löser inte problemet, sa Fatih Birol under ett framträdande på CNBC.
