Jag kan förstå varför detta tillvägagångssätt används. Hushållens budgetar har ännu inte återhämtat sig från den senaste matprischocken. många människor går samtidigt bläckfisk-Butiken är bra. Och vissa handlare tar mod till sig att samla in stora löner och utdelningar. Om det inte är ett tecken på att Ica-handlare tjänar på kämpande hushåll, vad är det då?
Att ägarna till ett företag kan få utdelning är dock en förutsättning för att företagen djärvt ska kunna förverkliga sina idéer och för att investerarna ska vara intresserade av att ta in riskkapital. Att starta ett företag handlar inte om välgörenhet, utan för att grundarna ser en möjlighet att tjäna pengar genom att möta ett behov. I detta avseende skiljer sig ICA-handlare inte från andra företagare.
Bilden av en industri som skär guld med en rakhyvel är felaktig. Som kartläggningen visar har vissa Ica Maxi-butiker en årsomsättning på över 1 miljard kronor, men lönsamheten brukar inte vara något att skryta med. Sverige har en betydligt mer lukrativ industri än livsmedel.
Enligt Svensk Livsmedelsbutik fluktuerade rörelsevinstmarginalen för svenska livsmedelsbutiker runt 3 % från 2008 till 2024. Enligt en undersökning av DN hade Sveriges största företag, Ica Maxi, en rörelsevinstmarginal på 3,1 %.
Hushåll och politiker bör välkomna att Ica, till skillnad från Coop, är lönsamt totalt sett. Endast lönsamma företag har råd att öppna fler butiker, anställa fler och utöka sin räckvidd. Att det finns flera butiker på en plats ökar konkurrensen, vilket gynnar hushållen i form av lägre priser.
Men studien fokuserar inte bara på Ica-handlarnas vinster. Det är så de väljer dem. Eftersom detaljhandelsföretag ofta bara har en eller ett fåtal ägare gäller aktiebolagsskatteregler.
Syftet med den så kallade 3:12-regeln är att skilja mellan inkomst av arbete och inkomst av ägande. Dessa gäller ägare som är verksamma i ett företag, så de måste betala högre skatt än ägare till inaktiva företag. Det finns dock en 3:12-regel som tillåter ägare att ta ut en del av företagets vinst som utdelning till en lägre skattesats på 20 %.
Flera justeringar har gjorts under åren, varav den senaste trädde i kraft tidigare i år. Bland annat justerades de så kallade standardreglerna så att alla företagare kan ta ut grundbeloppet (drygt 300 000 dollar) med lägre skatt. För små och medelstora företag med ett stort antal anställda kan detta belopp bli högre på grund av så kallade lönebaserade regler. Detta är vad Ica-handlare håller sig till.
Den senaste tidens diskussioner om 3:12-regeln ger intrycket att den ensidigt gynnar företagare i förhållande till deras anställda och, som Torbjörn Haro hävdar, är ett slags juridiskt kryphål i skatteplaneringen. Magdalena Andersson (S) uppmärksammade sig när hon var finansminister och beskrev detta som regel gynnsamt för Stureplansrostester.
Det är dock farligt att ifrågasätta dessa skattesystem. Det är mycket meningsfullt att företagare kompenseras för riskerna med att driva sitt eget företag jämfört med att vara anställd. Det spelar ingen roll om entreprenören är en Ica-handlare eller en nystartad entreprenör.
ICA-handlare är inte skattebefriade. De betalar inkomstskatt på sina löner. De betalar också skatt på företagets vinster. Entreprenörer ska inte behandlas som om de vore anställda. Det innebär personligt ansvar och betydande ekonomisk risk. De ger upp anställningstryggheten. Och de är viktiga för Sverige. Enligt Ekonomifakta sysselsätter Fåmansföretat och dess dotterbolag 1,5 miljoner människor.
Särskilt de som kritiserar 3:12-regeln bör tänka på detta.
