Richard Yomshoffs bok kan bli koranens bränning i denna valkampanj, skriver Arbetets politiska redaktör.
Inför valet planerar SD-ledaren Richard Yomshoff att ge ut en bok.
Den preliminära titeln är Kafir, som betyder ”otrogen” på arabiska, och Jomshov hoppas att texten ska skapa diskussion om islam och hur västländer ”islamiseras”.
I podcasten ”Nattvarden” sa Yomshov att projektet ”kan innebära säkerhetsrisker” och passade på att jämföra sig med artisten Lars Vilks.
Och med tanke på att Yomshov polisanmäldes anklagad för hets mot en etnisk grupp efter att ha spridit islamkritiska teckningar på Plattform X, kanske det inte är förvånande att se sådant innehåll i boken.
vinna utmaningen
Eftersom boken kommer att ges ut på Jimmy Åkessons privata förlag (”på så sätt blir det mindre censur”) kan man anta att SD-eliten kommer att göra allt som står i sin makt för att få boken omtalad i hela Sverige när den väl släpps.
I och kring SD har många kommit fram till att provokation och efterföljande våld mot de som tror på islam är det bästa som kan hända partiet.
Är du redo för det politiska Sverige?
Under påsken 2022 besökte högerextremisten Rasmus Paldan Sverige och brände koranen. Responsen var otrolig.
Upplopp och upplopp följde i hans kölvatten. Polisbilar fattade eld i Linköping, Norrköping, Örebro och Malmö.
Polisinsatsen skadade 300 poliser och kostade totalt 40 miljoner kronor.
SD borde vara tacksamma
En månad senare skrev Sverigedemokraternas oppositionslagstiftare Kent Ekeros från Dalarna en ledare på SD-sajten Samnit.
Han ansåg att SD borde vara tacksamma mot Rasmus Paludan.
Koranbränningen flyttade fokus från Ukraina till det ”verkliga problemet” i Sverige.
Sedan, när högern vann valet hösten 2022, lade Samnit tidningsreporter Simon Kristofferson upp en bild på sig själv med en leende Ekeros. Bildtext: ”Korankravallerna gjorde sitt jobb.”
Nu närmar sig nyval och opinionsmätningar visar att högern kommer att förlora.
Men från SD-sidan är det tydligt att man förbereder sig för att återigen påminna oss om Sveriges ”verkliga problem”.
höja attityden till muslimer
Situationen är tydlig när tidningen Expo granskade valmaterial från nationella SD-organisationer, ungdomsförbund, lokala organisationer och ledamöter i EU-parlamentet. Partiet har höjt tonen mot Sveriges muslimer och höjt konfliktnivån avsevärt.
Partiet planerar att rösta om att begränsa möjligheterna för muslimer att utöva sin religion, förstöra moskéer och utesluta religiösa uttryck från offentliga utrymmen.
Islamofobiforskaren Jonas Otterbeck sa till Expo att även om förslaget har liten rättskraft så har det effekten av skrämsel och skapar en bild av fienden.
Förra veckan avslöjade TV4 Nyheterna att Sverigedemokraterna i Hirte, kanton Halland, delat ut flygblad på arabiska, somaliska och albanska med budskapet att svensk socialtjänst måste sluta tvinga barn i förvar.
På samma kanal pekar terrorforskaren Magnus Ranstrup på likheter med den så kallade LVU-kampanjen. Det är med andra ord en desinformationskampanj riktad mot Sverige, där det påstås att socialtjänsten kidnappar barn, särskilt de från muslimska familjer.
Jag vill inte lösa Sveriges problem
Denna kampanj hotade svenska myndigheter och privata socialarbetare. Det har också förekommit uppmaningar till våld och terroristattacker mot staten.
Hürtes SD-gruppledare förnekar förstås att man någonsin tänkt på en sådan koppling, men för två år sedan kunde TV4:s Kara Factor avslöja att SD:s kommunikationsavdelning planerade en liknande kommunikationsverksamhet.
SD-trollfabriken körde då en LVU-kampanj, skapade inlägg med budskapet att Socialdemokratiska partiet kidnappade arabiska barn och förvandlade dem till homosexuella och tänkte lansera en särskild kampanjwebbplats.
SD är inte ett parti som vill lösa Sveriges problem. Det är ett politiskt parti som trivs med att förvärra problemen.
Och det är just i det sammanhanget som lanseringen av Richard Yomshoffs bok behöver förstås.
spänningsstrategi
SD:s strategi har ett namn. I efterkrigstidens Italien använde högerpartier och grupper strategin della tension för att vinna.
Tanken var enkel. Skapa oroligheter, våld och förödelse. Det skapar en känsla av att samhället är hotat. Dra nytta av det folk fruktar.
I Sverige 2026 kommer tillvägagångssättet säkerligen att vara annorlunda. Men logiken är densamma: tänd på motsättningar och gå till val.
