Varför är det högerpopulistiska partiet AFD det största i Tyskland?

Detta är en kommentarstext. Författaren ansvarar för analysen och positioneringen i texten.

– Regeringen sänkte energiskatterna för att hålla bensinpriserna nere. Det är galet, sa min ridkompis när jag körde henne till hennes stall utanför Berlin på söndagsmorgonen.

Hon frustade av irritation.

– De försöker blidka väljarna. Det är hopplöst. Som om det skulle ändra Dirks uppfattning, till exempel. Ändå skulle han rösta på AFD (Alternativ för Tyskland).

Dirk är vår stallpojke. Jag visste inte att han röstade på AFD. Vi diskuterar inte politik i stallet. Men det faktum att en man i 30-årsåldern, född och uppvuxen i det forna Östtyskland, utför hårt, manuellt arbete och knappt tjänar mer än minimilönen, valde AFD är inte särskilt förvånande.

Det kan vara ännu svårare att förstå varför AFD är Tysklands största parti idag. Som alla framgångsrika populistiska partier är detta inte bara en rörelse av missnöje, och absolut inte en arbetarrörelse.

2018 lovade Friedrich Merz att halvera väljarstödet för AFD om han valdes till ordförande för Kristdemokratiska partiet. Då stödde 14 procent av väljarna AFD.

Åtta år senare blev Merz kansler. Hur är det med AFD-stöd? Det är 27 procent.

Partiet har gått om CDU för att bli Tysklands största parti, enligt flera nationella opinionsmätningar.

AFD är ett politiskt parti som flyr från Tyskland. Länge sågs partiet främst som ett parti för missnöjda östtyskar. Den har dock nu fast etablerat sig i de så kallade före detta förbundsstaterna, nämligen Västtyskland.

Inför delstatsvalet i Sachsen-Anhalt i september ligger AFD klart i täten med ett extremt högt godkännande på 41 %. Partiets mål är att vinna en majoritet av rösterna i delstatens lagstiftande församling, vilket ger det en egen majoritet. Det skulle kasta kallt vatten på den strategi som Tysklands etablerade politiska partier och AFD hittills har bedrivit, nämligen att utesluta dem från regeringsförhandlingar.

Varför fortsätter tyskarna att rösta på detta parti, som kräver ett slut på klimatåtgärder, invandringsrestriktioner och ett slut på Tysklands vapenleveranser till Ukraina?

Det största problemet för tyskarna är höga energipriser. Detta är resultatet av politiska misslyckanden. Först blev det beroende av rysk gas, sedan fasade det ut kärnkraften i förtid.

Detta gör Tyskland till det land med de högsta el- och bensinpriserna i Europa. Utvecklingen avtog på grund av kriget i Ukraina. Många väljare tror nu att problemet bara kan lösas om kriget i Ukraina upphör och klimatförändringsåtgärder, som kravet på att installera luftvärmepumpar istället för oljebaserad uppvärmning, avskaffas.

AFD ska inte betraktas som ett rent högerparti. Den har också tydliga liberala särdrag och avreglerande tendenser. Detta är vad inte bara arbetarna vill ha, utan också en stor del av Tysklands medelklass.

Partiet grundades ursprungligen i början av 2010-talet som en proteströrelse mot EU:s stöd till Grekland. Frågan handlade då inte om invandring, utan om ett avreglerat EU. Många av nyckelpersonerna var nationalekonomer och liberaler och deras profil var ganska högerliberal.

Med tiden gick partiet i en högerorienterad, radikal riktning. Inte så förvånande. Högerpopulism och libertarianism går ofta hand i hand. Till exempel är en av få romaner som Donald Trump uppskattar Ayn Rands The Source. (Den ryska-amerikanske filosofen Rand är känd som en symbol för den liberala högern, som förespråkar rationellt egenintresse och laissez-faire-kapitalism.)

För att förenkla röstar höginkomsttagare på AFD för att de vill ha lägre skatter. Detta beror på att låginkomsttagare vill ha billigare bensin. Under det senaste decenniet har medelklassen haft mindre pengar att röra sig på.

Om Tyskland klarade sig bra ekonomiskt skulle dessa problem vara lättare att lösa. Men Tysklands ekonomi har nu krympt för tredje året i rad, och tillväxten i år lär bli minimal. Centristiska partier har inte lyckats vända denna trend.

AFD fortsätter att få röster.

Läs mer från Anna-Lena Lauren här.