Utmärkta målningar av Gittan Jonsson i Helsingborg

Detta är en recension. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i denna artikel.

Tiden att sy ihop saker är skriven med små hemliga bokstäver vid horisonten av den vattniga landskapsmålningen ”Ödets Forza”. Det vill säga ödets makt, som ett blandat språk av spanska och italienska. Här har en gigantisk diskborste landat på en främmande planet som ett rymdskepp. Där påminner berg om kvinnobröst och ensamma leksaksgårdar ligger utspridda bland fält som tycks flyta genom slingrande underjordiska källor.

Världen som kropp: en tidlös metafor. Men vad blir dess öde som rengöringsredskap? Gittan Jonsson skapade denna målning 2021, mitt under pandemin. Det kan definitivt ha verkat trasigt och förvirrande vid den tiden. Hennes stora retrospektiv på Nya Konsthallen i Helsingborg tyckte jag var särskilt värd att besöka av två anledningar.

Först som ett exempel på ett ambitiöst projekt som Jonsson har genomfört de senaste åren. Och för det andra som bevis på vilken bra och fantasifull målare hon är.

Annars är det lätt att glömma. Gittan Jonsson är en av de konstnärer som har oturen att få sitt verk delvis i skuggan av sin egen framgång. Hennes ”diskmaskin” och ”dammsugare” blev symboler för det feministiska vardagsmotståndet och just ”dammsugaren” växte med åren till att bli en symbol för konsten som helhet. Bland de otaliga porslinsutgåvorna där hon avbildas som olika figurer, från Frida Kahlo till Angela Merkel, påminner hon i mina ögon allt mer om någon form av formgiven kvadratisk konst.

Dessa modiga dockor är faktiskt mycket mer mångfacetterade och nyckfulla, och det är lättare att komma i vägen för livsuppgifter. Det uttrycks med överväldigande tydlighet och kraft i Helsingborg, där särskilt målningarna dominerar i rytmiska och medvetet antihistoriska hängningar, vilket ger en känsla av konstnärskap fångat i flykten. Fortsättning av samtidighet i mer än ett halvt sekel.

Utställningen har en komplex struktur, med slingrande svarta linjer längs väggarna som flätas samman på ett makroskopiskt plan, som de organiska nätverk och trådsystem som korsar många av hans senaste målningar.

På den nedre, minsta skalanivån hittar du porslinsfigurer, broschyrer, serier, skivomslag och mer. eller bokprojektet – som den viktiga ”Historieboken” som skapades 1970 tillsammans med Konstfack-kurskamrater och som blev en internationell och grundläggande framgång.

Det skapar en kontinuerlig rörelse i rummet, mellan stort och smått, mellan aktuella händelser och tidlösa designexperiment. Mellan konst som vill förändra världen och konst som vill förstå sin plats i den.

Men framför allt ger denna charter denna onekligen heterogena samling ett konstnärskap som på en gång är samtida och tidlöst, som alltid rör sig outtröttligt i flera riktningar på samma gång.

För den som önskar finns det förstås några konstanter som man tacksamt kan hålla sig till. Framför allt Jonssons humanistiska och feministiska patos. Eller det vardagsperspektiv som hon ständigt ingjuter och mäter mot konstens eviga teman. Som scenen i ”Vandraren” där Friedrich placerar dammsugaren på en bergstopp ovanför ett hav av dimma. Eller när en diskborste blir ett kraftfullare verktyg.

Men vi ska inte fästa oss för mycket vid dessa ledmotiv. Gittan Jonssons målningar är fulla av oväntade infall och fascinerande utvikningar. Det finns gott om citat från konsthistorien här att upptäcka och tyda som du vill. Här är en personlig berättelse som dämpar tidens politiska kommentar.

Här finns också ett musikintresse, och jag ser det som stödjande och helt centralt. I 2015 års ”Score” bildar virvlande trådar och färgglada prickar rytmiska, informella mönster. Detta tema fortsätter senare i svitsonaten för bläck och förberett piano, vars bräckliga notskriftsliknande kalligrafi ger musiken visuell form.

I de collageliknande bildmosaiker som särskilt kännetecknar hennes senare målningar, upprepas dessa flytande röttrådar om och om igen som en varp, ett medel för helande, som binder samman denna väldiga, motsägelsefulla, våldsamma och vackra värld. Sy ihop det.

För mer information om text och konst av Dan Jönsson, besök dn.se.