Sverige har fria och direkta val, oberoende domstolar, oberoende myndigheter, starka skydd för fri- och rättigheter, en fri press och låg korruption. Dessa grundvalar för vår demokrati har ett brett politiskt stöd.
Detta återspeglas också i de granskningar som utförs av olika oberoende internationella organisationer. Sverige fick betyget 99 av 100 i Freedom House Institutes bedömning av demokratin runt om i världen. Varieties of Democracy (V-dem) årliga demokratirapport rankar Sverige som den näst starkaste liberala demokratin i världen. Sverige ligger på fjärde plats i världen på Rule of Law Index av World Justice Project. Sverige är ett av sju länder som rankas i den högsta kategorin i Reportrar utan gränsers årliga pressfrihetsindex. Sverige är rankat 6:a i världen på Transparency Internationals korruptionsindex.
Sverige får 99 av 100 när Freedom House Institute utvärderar demokrati runt om i världen.
Dessa internationella studier bekräftar att Sverige är en av världens starkaste rättsstatsdemokratier och inte är ett mål för upplösning.
Snarare motiveras avdraget i Freedom Houses granskning av att Sverige har ”sett en betydande ökning av gängrelaterat våld de senaste åren, inklusive en aldrig tidigare skådad ökning av skottlossningar och bombdåd.” Transparency International varnar också för infiltration och korruption, särskilt relaterad till organiserad brottslighet.
Därför är det brotten som hotar regimen som hotar demokratin och rättsstatsprincipen, inte omstruktureringen av politiken för att motverka dem. Det är förvånande att detta allvarliga hot mot fria och öppna samhällen, lyfts fram i ett internationellt sammanhang, knappt nämns i den svenska demokratiska debatten. När exempelvis ett upprop mot den påstådda ”nedmonteringen av rättsstaten” nyligen lanserades i DN Debatt (2/5) nämndes detta inte alls. Det framhölls inte heller att syftet med några av de pågående reformerna är att stärka brottsoffrens fri- och rättigheter.
Snarare hävdas att rättssäkerheten i Sverige hotas av korta utredningstider och kontrollerade utredningsmandat, där regeringen struntar i kritiska åsikter och juridisk rådgivning från utredningsorgan. Kritiken är utbredd och malplacerad.
Det är sant att regeringen skyndade på vissa utredningar för att ta itu med akuta frågor som dödligt gängvåld. Det senaste exemplet är ett statligt lagförslag som skulle tillåta polisen att beordra teknikföretag att ta bort jobbannonser på nätet inom en timme. För att köpa tid togs förslaget fram internt på Justitiedepartementet och remitterades på två månader med kort varsel, med EU:s normala tidsfrister som avsköts på regeringens begäran. Med tanke på frågans allvar är det osannolikt att denna process skulle vara skadlig för vårt lands demokratiska rättsstat.
Samtidigt genomförs stora förändringar på ett ansvarsfullt sätt. Den komplexa utredningen leds av erfarna personer och betydande resurser har tillförts i form av ytterligare sekreterare. Övergripande reformer av strafflagen, inklusive dubbla straff för gängbrottslingar, rullas ut i etapper under flera obligatoriska perioder. Dessutom har vi fastställt tidsgränser för några av de mest ingripande åtgärderna, såsom förebyggande verkställighetsåtgärder, och infört särskilda krav på dokumentation och utvärdering, liknande fallet för säkra zoner. Den pågående utredningen granskar bland annat användningen av hemliga tvångsmetoder i allmänhet, ett drag som Lagrådet efterfrågat.
Den komplexa utredningen leds av erfarna personer och har tillförts tillräckliga resurser i form av ytterligare sekreterare.
Även upprepade påståenden om att regeringen styr utredningar på ett olämpligt sätt är vilseledande. Det är sant att flera utredare har i uppdrag att lämna förslag, oavsett den sakliga utvärderingen. Men samtidigt har de handlingsfrihet att lämna egna förslag och uttrycka sin egen bedömning.
Dessutom kommer regeringen att väsentligt ändra sina förslag efter insatser från rådgivande organ och lagstiftande råd. Ytterst är det dock regeringens och riksförsamlingens roll att ta hänsyn till de synpunkter som kommer in inom grundlagen, väga mot konkurrerande intressen och utforma lagar. Det gäller till exempel straffnivån i ett samhälle. I denna och flera andra frågor har regeringen en samlad bedömning som skiljer sig från lagrådet.
Samtidigt som den här regeringen gör det svårare att vara kriminell i Sverige så stärker den också historiskt domstolarnas oberoende. Detta är kanske den viktigaste aspekten av rättsstatens innebörd. Detta nämns sällan av kritiker. Men även på detta område är reformtakten hög.
● Vi kommer att stärka demokratin och domstolarnas oberoende genom att öka avståndet mellan domstolar och enskilda domare och regeringar och deras myndigheter.
● Vi ska stärka vår demokrati genom att göra det svårare att ändra grundlagen, och lagstiftaren måste också beakta förslag om fri- och rättigheter i vår regeringsform.
● Vi kommer att stärka vår demokrati genom att se över starkare konstitutionella skydd för äganderätten och införa en rätt till domstolsprövning i grundlagen.
● Vi ska stärka vår demokrati genom att införa nya och hårdare lagar mot korruption, maktmissbruk och infiltration.
● Vi ska stärka demokratin genom att skärpa straffen för våld och hot mot offentliga tjänstemän och ställa lokala politiker till svars för deras säkerhet.
● Vi ska stärka demokratin och pressfriheten genom att stärka det straffrättsliga skyddet mot hat och hot riktade mot journalister.
Det är bra att se att det finns ett engagemang för rättsstatsprincipen som historiskt sett varit svag i Sverige. Men debatten skulle tjäna på mer objektivitet, mindre överdrift och tydligare attackera den egna åsikten om det politiska innehållet i regeringsreformer.
Debatten skulle tjäna på mer objektivitet, mindre överdrift och tydligare attackera ens åsikter om det politiska innehållet i regeringsreformer.
Sveriges demokrati och rättsstat är särskilt stark ur ett internationellt perspektiv. Vi kommer att skydda fria och öppna samhällen från interna och externa säkerhetshot, samtidigt som vi genomför reformer för att stärka demokratin och rättsstatsprincipen.
Och det vi gör ger resultat. Till exempel, sedan regeringen tillträdde 2022, har det dödliga gängvåldet halverats. Förra året var antalet dödligt våld i Sverige på den lägsta nivån sedan 2012. Det innebär färre brottsoffer och skyddar medborgarna från kränkningar av deras mest grundläggande fri- och rättigheter.
Vi är på rätt väg, men vi är långt därifrån. Och vi kommer inte att sakta ner. Det handlar trots allt om att skydda vårt fria och öppna samhälle.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
33 inflytelserika advokater säger: ”Varningsklockan ringer – stoppa nedmonteringen av rättsstaten”
Michael Rooney och Bint Bali från Institutet för demokrati och internationella idéer: ”Demokratin är i kris – var är oppositionen?”
