Årskurs 9-elever gör just nu sina slutliga val till gymnasiet, men siffror från årets första ansökningsomgång visar att endast 21 procent av eleverna i Stockholmsområdet sökte sig till yrkesprogrammen. Vid förra höstens slutantagningar antogs 22 procent av Stockholms läns elever till gymnasiets yrkesprogram. Skolverket bedömer att denna siffra behöver öka till 33 %. I Stockholm är andelen ännu lägre.
Samtidigt står Stockholm inför en långvarig och svår kompetenskris. Regionen står för hela 31 procent av Sveriges BNP, och kan få en allvarlig inverkan på landets totala ekonomi. Enligt en rapport från SCB förväntas efterfrågan på yrkesutbildade i Stockholmsregionen öka snabbt fram till 2040, enligt regionala trender och prognoser på utbildning och arbetsmarknad. Sverige spås sakna närmare 250 000 yrkesarbetare.
Prognosen visar också att efterfrågan på utbildade yrkeslärare i Stockholmsregionen kommer att öka med 20 % till samma år. Framskrivningarna visar att 9 av 12 yrkesgymnasiala kurser i Stockholmsregionen saknas. De områden med störst brist är bygg, industri, energi, teknik och sjukvård. Medan efterfrågan inom bygg och industri ökar på grund av både tillväxt och masspensionering, är efterfrågan på kapacitet inom el- och automationsteknik redan mycket hög.
Samtidigt ökar behovet av VVS, kirurgi och energi i och med energiomställningen och för att möta framtida välfärdsbehov hos en åldrande befolkning finns det ett akut behov av att utöka antalet undersköterskor och vårdbiträden för äldreomsorgen. Ett yrke som är oerhört viktigt för ett lands tillväxt och välfärd.
Denna utveckling innebär en konkret risk att bromsa kritiska samhällsfunktioner som bostadsbyggande, infrastruktur och energiförsörjning, vilket kan försena både den gröna omställningen och den ekonomiska utvecklingen. Stockholmsregionen är där behoven är störst och där många av dessa investeringar kommer att ske, så att ha tillgång till rätt kompetens är avgörande.
Sådana attityder och okunskap är en stor anledning till att unga idag avböjer yrkesutbildning. Detta trots att det finns jobb inom yrkesutbildningen. Endast 18 procent av landets niondeklassare anser att yrkesprogram är ett högstatusalternativ, enligt en ny undersökning från WorldSkills International Association. Endast 13 procent av Stockholms vuxna säger att de har hög eller mycket hög status inom yrkesutbildningen, jämfört med riksgenomsnittet på 22 procent.
Roten till problemet är tydlig. Yrkesutbildningens status är för låg och det är ett förlegat sätt att tänka som måste förändras i grunden. När det kommer till yrkesutbildning handlar det inte bara om att göra människor anställningsbara. Det handlar om kraften i att lära sig ett hantverk och skaffa sig de kunskaper som behövs för att bygga Sveriges framtid. Den som gör sig själv oumbärlig för samhället banar väg för både självförverkligande och sann yrkesstolthet. Men för att detta ska hända måste alla – politiker, företag, studievägledare och föräldrar – bidra till att förändra hur vi pratar om yrkesutbildning och de jobb den ger.
Det finns många möjligheter. Att delta i ett gymnasieprogram ger både högskoleexamen och sysselsättning. Statistik från Skolverket visar att efter ett år är över hälften redan etablerade på arbetsmarknaden. Alla som slutför ett yrkesprogram börjar arbeta, tjäna och spara pengar tidigt. Det gynnar både samhället och individer.
För att fler ska kunna göra medvetna val behöver unga bättre möjligheter att prova på och förstå olika karriärer innan de väljer gymnasiet. Yrkes-SM kommer att hållas i Stockholm den 4-6 maj, vilket ger elever från hela regionen möjlighet att prova på olika yrkesutbildningar och framtida karriärer och få en konkret bild av dem. Det är en insikt som ingen skola eller undervisning kan ersätta. I en undersökning av tidigare yrkesmästerskap sa 7 av 10 deltagare att deras attityder till yrkesprogram blev mer positiv efter att ha deltagit.
Så det är inte brist på behov, utan brist på kunskap, status och lämpliga förutsättningar. För att fler unga ska välja yrkesväg behöver det ske en förändring av samhällets syn på yrkesutbildning och den förändringen börjar hos oss vuxna.
Pontus Lettmann, VD, WorldSkills Sverige
Aida Hadziarić, Regionkommitténs ordförande i Stockholmsregionen (S), ordförande i Stockholmsregionens kompetensråd
Emilia Bijgren, kandidat till Stockholms kommuns finansråd (S)
