Fem företrädare för svenska lärare skriver att systemet inte är till någon nytta för skolpersonal om hot och våld i skolan inte syns i statistiken.
I kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm, Nacka och Haddinge har över 3 000 händelser av hot och våld mot skolpersonal anmälts till kommunens interna incidentrapporteringssystem de senaste 12 månaderna.
Detta diagram visar allvarliga arbetsmiljöproblem.
Samtidigt finns det starka skäl att anta att underrapporteringen är betydande, även om inte alla händelser rapporteras.
Upprepade hot, slag och sparkar
Personal i grundskolor, fritidsaktiviteter och anpassade grund- och gymnasieskolor är särskilt utsatta.
Det handlar inte om en enskild händelse, utan om upprepade hot, slag, sparkar, bett, kast, och andra våldsamma situationer som påverkar både den fysiska och psykiska arbetsmiljön.
Enligt Arbetsmiljöverkets rapport 2024 publicerad på uppdrag av regeringen rapporterades 1 203 allvarliga incidenter relaterade till hot och våld i skolmiljöer över hela Sverige under 2023.
Vid en utbildning nyligen anordnad av svenska lärare sa företrädare för Arbets- och miljöverket att situationen var allvarlig och att det fanns ”dystra siffror”.
Meddelandesystemet fångar inte problemet
De rapporterade statistik över antalet allvarliga arbetsolyckor och incidenter relaterade till hot och våld som rapporterats i skolor där anpassade skolformer verkar vara särskilt utsatta, men grundskolor slutade långt lägre i statistiken.
En ofullständig och grovt felaktig bild av verkligheten presenterades.
Utifrån ett eget incidentrapporteringssystem låg svenska grundskolor ganska ofta högst upp på listan över allvarliga incidenter som rapporterats.
Det grundläggande problemet är att dagens rapporteringssystem och riktlinjer inte tillräckligt fångar upp de typer av hot och våld som skolpersonal rutinmässigt utsätts för i hela landet.
skickar en dämpad signal
Arbetsplatsverkets och Försäkringskassans gemensamma rapporteringssajt om arbetsolyckor, anmalarbetskada.se, fokuserar främst på allvarliga fysiska skador som frakturer, större blödningar och inre skador.
Detta visar att upprepade hot, slag, sparkar och psykisk sårbarhet inte nödvändigtvis behöver rapporteras vidare som en allvarlig arbetsskada eller olycka.
Skrämsel och våld på arbetsplatsen ska aldrig normaliseras, och vi ska aldrig bagatellisera det faktum att det är barn som utsätter vuxna för risker.
Det ska alltid tolkas som något allvarligt, oavsett om gärningsmannen är förskolebarn, grundskoleelev eller äldre elev.
Det blir svårt att göra en korrekt riskbedömning
När händelser av hot och våld inte rapporteras tillräckligt till Arbetsmiljöverket kan statistik vara missvisande, vilket gör det svårt att bedöma risker, arbetsmiljömål och politiska prioriteringar.
Om arbetsmiljömyndigheter hade mer insyn i den faktiska våldsexponeringen i skolan skulle beslutsfattare ha ett mer korrekt underlag.
Det skulle skapa bättre förutsättningar för förebyggande insatser, resursfördelning och stöd, särskilt för skolor med de största utmaningarna.
Det behövs konkreta åtgärder
Därför behövs nu konkreta åtgärder.
För det första bör regeringen tillföra resurser till Arbetsmiljöverket, stärka dess förmåga att hantera anmälningar om hot och våld i skolan samt utöka tillsynen.
Vi föreslår att det skapas en egen avdelning inom myndigheterna med anknytning till skolor i Sverige. En sådan enhet skulle kunna fokusera på de stora utmaningar som svensk skola står inför när det gäller frågor om hot och våld.
Denna åtgärd resonerar väl med frågor vi ser i samhället, som gängvåld och tidig adoption, som ofta sker i och runt skolor.
För det andra finns det ett akut behov av att förtydliga riktlinjer för rapportering av arbetsplatsolyckor. Genom att göra det blir det tydligt att hot och våld alltid tas på största allvar och måste rapporteras korrekt, det vill säga som en allvarlig arbetsplatsincident eller allvarlig incident.
Skolan är en av samhällets viktigaste arbetsplatser.
Allt börjar i skolan. Först när problemen med hot och våld är fullt synliga kan de också åtgärdas.
Simon Sandström Styrelseledamot i Lalare Stockholm, Sverige, skrämsel- och våldsamordnare
Britt Marie Selin Stockholm Svenska Lärare President
David Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Stockholm
Pablo Mendoza Sveriges president Larare Hudinge
Ordförande Roger Wickman Chef för en svensklärare
