Var fjärde svensk lider av ångest, sömnproblem eller panikattacker när de tänker på sin ekonomi, har en studie visat. Nu vill hjälporganisationen Oxfam att ekonomisk otrygghet ska räknas som en folksjukdom.
Även om denna oro är utbredd bland vuxna, är den särskilt akut bland personer under medelåldern.
En av tre personer i åldrarna 18 till 50 säger att de har känt sig ekonomiskt otrygga, enligt forskning som Berean har gjort på uppdrag av Oxfam.
Oron härrör från de skyhöga kostnaderna för mat, boende och dagligt liv. Många oroar sig också för sina pensioner och hur deras framtid kommer att påverkas av krig eller kris.
Kan ge fysiska symtom
För många människor slutar det inte med oro.
– Sömnstörningar, panikattacker och depression kan förekomma. Och på lång sikt kan kronisk stress leda till flera fysiologiska sjukdomar, säger Suzanne Standfast, Oxfams generalsekreterare.
Som Arbetet tidigare påpekat har antalet människor i fattigdom i Sverige fördubblats på fem år och ligger nu på cirka 730 000 personer, enligt SCB.
Ilska över politik ”förvånansvärt tyst”
Suzanne Standfast skyller på politikerna för att det var möjligt.
– Det är enorma sociala utmaningar som vi anser inte tas upp av politiken. Det råder en bedövande tystnad om detta.
Det är därför Oxfam går ett steg längre och uppmanar Sverige att klassa ekonomisk instabilitet som en folksjukdom.
– Vi hoppas att detta inte bara ska leda till politisk handling, utan också minska fördomar. Det finns ett enormt stigma kring att vara sårbar, ha den här formen av ångest och leva i den här typen av sårbarhet.
Fakta: folksjukdom
Enligt folkhälsomyndigheter avser folkhälsa något som berör ett stort antal människor och som påverkar hälsan i samhället som helhet över en tidsperiod. I Sverige gäller det till exempel diabetes, cancer och hjärtproblem.
Det anses vara ett folkhälsoproblem när minst 1 procent av befolkningen är drabbad och konsekvenserna är svåra för de som drabbas och för samhället i stort.
Källa: Folkhälsomyndigheten
läs mer
Professor: Dagens arbetsliv är instabilt.
Oxfams uppmaning till sjukdomsklassificering får också stöd av Perulov Ostergren, professor emeritus i socialmedicin vid Lunds universitet.
Han tror att förklaringen bakom oron ligger i att många idag lever ett arbetsliv med instabila inkomster och fler deltidsjobb eller osäkra anställningar.
– Det finns vetenskaplig forskning som kopplar dessa faktorer till psykisk ohälsa. Du kan tjäna en bra medelinkomst under hela året, men vad som ska hända runt hörnet är väldigt osäkert och det påverkar dig.
Vill beskatta de ”ultrarika”
Som en lösning på ekonomisk osäkerhet vill Oxfam förbättra ekonomisk jämlikhet. Gruppen tror att problemet kan lösas genom att höja skatterna på de ”ultrarika” som finansierar välfärd och stöd till utsatta människor.
Även om Per Olof Östergren delar målet om ökad jämställdhet vill han inte peka ut specifika reformer.
– Vi vet att hög ojämlikhet har negativa effekter på folkhälsa och psykisk hälsa. Om du har ett bra och övertygande förslag på hur man kan minska ojämlikheten är det bara att tillämpa det. Jag tycker inte att du ska göra specifika politiska synpunkter.
