Pojken försvann vid 10-tiden på söndagsmorgonen i Njakel, Nordmaring. En storskalig sökinsats inleddes med polis, militär, bergsräddningsteam, räddningsteam, frivilliga och försvunna personer. De använde hundar, drönare och helikoptrar för att söka.
Anders Evenson, hemvärnsman från Örnsjöldsvik, hade aktivt letat i cirka två timmar och gick genom skallkedjorna. Klockan var strax efter klockan ett som han och en kollega hörde konstiga ljud.
– Vi visste inte ens vad det var. På avstånd lät det som ett skrik eller någons morrande. Han säger att han inte visste om det var ett djur eller inte.
”En liten person ensam i skogen på natten”
De fick tillstånd att lämna Skull Chain för att genomföra sin egen sökning. När jag närmade mig källan till ljudet såg jag pojken. Enligt polisen hittades hon i ett träsk cirka 20 minuter från sitt hem.
– Det är svårt att förklara hur jag kände när jag träffade honom. Han säger att det är en väldigt speciell känsla att se en liten liten människa sitta ensam och gråta i skogen på natten.
”Jag ville ha mänsklig kontakt.”
Pojkens skor och kläder var blöta och han var kall.
– Han ville ha mänsklig kontakt. Han var bra och oskadad så vitt jag kunde se. Vi bytte om hans blöta kläder till de torra vi hade med oss och klädde på honom med allt vi hade.
Anders Evenson hämtade pojken och bar honom till ambulanspersonalen.
– Idag var en speciell natt, så jag fick inte mycket sömn. Men han säger att han är glad att det slutade lyckligt, och fortsätter:
– Det är lång tid att vara ensam för ett så litet barn. Med en 3-åring själv vet jag hur mycket interaktion så små barn behöver, säger han.
