Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
I DN Debatt (16/4) kritiserar Agnes Wald, Magnus Ghislen och Staffan Nilsson Socialstyrelsens satsning på den förebyggande fingermodellen i regioner och kommuner och kallar det en ”demensbluff”. Detta är ett missvisande och uppenbart ordval, och har ingen plats i seriös vetenskaplig diskussion.
Insatser för att förebygga demens är ett snabbt växande forskningsområde internationellt och Sverige ligger nära det. Det finns nu tillräckligt med starka bevis för att motivera förebyggande investeringar.
Finger, publicerad i The Lancet 2015, var den första stora randomiserade studien som visade att tidig livsstilsintervention kan förbättra kognitiva prestationer och bromsa kognitiv nedgång. Detta resultat bekräftades sedan i liknande studier runt om i världen, med totalt cirka 10 000 deltagare. Vidare har många epidemiologiska studier visat på ett samband mellan demensrisk och livsstilsfaktorer som ingår i fingermodellen.
Wald et al. tror att effekten av fingrar är liten. Det är dock sant att effekter som redan är relativt små på individnivå inom förebyggande forskning kan ge stora fördelar på befolkningsnivå över tid. Deltagarna hade riskfaktorer men inga uppenbara kognitiva symtom i början av studien. Därför är det faktum att denna studie inte analyserade demensdiagnos som ett utfall inte en svaghet och är helt överensstämmande med studiens design. Att mäta sådana resultat kräver 15 till 20 års aktiv forskning, vilket är metodologiskt, resursmässigt och etiskt svårt att genomföra. Istället användes vetenskapligt validerade mått på kognitiv förändring, som är etablerade indikatorer på framtida demens.
Socialstyrelsens investeringar i fingerbaserade insatser står för cirka 0,05 % av de årliga sociala kostnaderna för demenssjukdom i Sverige.
Kognitiv funktionsnedsättning utvecklas ofta under decennier. Det är under den långa asymtomatiska fasen som livsstilsinterventioner och medicinska behandlingar har störst chans att påverka förloppet. Livsstilsråd för pre-diabetes och risk för hjärt- och kärlsjukdomar är idag självklara. Detsamma bör gälla kognitiv funktionsnedsättning. Förebyggande livsstilsinterventioner är lågrisk och kan påverka flera stora sjukdomskluster samtidigt. Finger minskade också risken för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar, de vanligaste dödsorsakerna, samt minskade multisjuklighet och lägre vårdkostnader.
En rapport från Lancet Commission från 2024 visar att nästan hälften av alla demensfall kan kopplas till inflytelserika livsstils-, hälso- och miljöfaktorer. WHO rekommenderar ett tydligt fokus på prevention och Sveriges demensstrategi ligger väl i linje med detta. Socialstyrelsens investeringar i fingerbaserade insatser står för cirka 0,05 procent av de årliga sociala kostnaderna för demenssjukdom i Sverige. Det skulle vara oproportionerligt att beskriva denna verksamhet som vilseledande.
Demens innebär lidande för den som drabbas och dess närstående. När sjukdomen väl har utvecklats finns det för närvarande inget botemedel, men forskningen går framåt. Därför, i väntan på mer effektiva behandlingar, är det vettigt att använda de verktyg vi redan har. Prevention, läkemedel och andra medicinska insatser bör utvecklas parallellt snarare än i konkurrens med varandra.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
