Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Fyra läkare tog upp viktiga frågor i DN Debatt den 11 maj. Hur hanterar vi lågvärdig vård, onödig vård som i bästa fall inte tjänar något syfte och i värsta fall riskerar att skada patienterna, förutom att vara ett enormt slöseri med gemensamma resurser?
I OECD-länder uppskattas det att cirka 20 till 30 procent av medicinska procedurer eller utgifter består av vård med liten, tveksam eller ingen patientnytta. I grunden handlar det både om patientsäkerhet och om medicinska resurser ska räcka till. Denna fråga är förstås särskilt angelägen med tanke på tillgänglighetsfrågorna inom hälsosystemet och bristen på kompetensförsörjning. Att medicinska resurser används på ett klokt sätt är avgörande för att människor ska få vård när de behöver det, och på lång sikt handlar det om överlevnad.
Bedömningen av vad som är värdefri vård bör baseras på experternas expertis och erfarenhet, utifrån bästa tillgängliga kunskap och i samförstånd med patienten. Genom att skära ner på lågvärdig vård kan resurser användas för andra ändamål. och förbättrad vård. Självklart ska kvalitet och patientsäkerhet betonas.
Redan idag har National Health and Social Care Commission lämnat rekommendationer om ”vad man inte ska göra” på uppdrag av regeringen. Kloka kliniska val, en expertinsats, ger viktigt stöd för effektiv vård.
Men det behövs fler insatser. Regeringen har nyligen tagit viktiga beslut för att effektivisera vården.
1. Socialnämnden har fått ett nytt uppdrag att öka stödet till myndigheter att identifiera vård som inte är till nytta för patienterna. Genom detta uppdrag ska den interprofessionella samverkan stärkas så att fler yrkesgrupper inom medicinsk, tandvård och kommunsjukvård kan börja arbeta med Kloka kliniska val eller liknande arbetssätt. Det ska också finnas samverkan med Linköpings universitets Prioriteringscentrum, relevanta vårdprofessionella organ och lokala satsningar på lågvärdig vård.
2. Vårdskador inom den fysiska vuxenvården på sjukhus beräknas enligt Socialstyrelsen ge cirka 630 000 extra behandlingsdagar per år och kostnader på minst 8 miljarder kronor per år. Regeringen har tidigare gett National Health and Welfare Commission och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla ett rikstäckande system för att spåra vårdskador, vårdrelaterade infektioner och efterlevnad av vårdhygienpraxis. Detta uppdrag är en del av ett utökat patientsäkerhetsarbete, som är avgörande för att förhindra att människor blir sjukare av kontakt med sjukvården och för att säkerställa kapacitet och utrymme för vård.
3. Vård- och omsorgsanalysmyndigheten (VOA) har fått en ny paragraf i sin instruktion. I takt med att sjukvårdskostnaderna och den statliga sjukvårdsadministrationen ökar ber regeringen VOA att se över effektiviteten i sina insatser och verksamheter inom sjukvården. Vi vill säkerställa att nationella insatser är effektiva och gynnar patienterna.
Sverige är nu mycket bättre rustat att möta befolkningens sjukvårdsbehov än någonsin tidigare. Tillgängligheten har förbättrats och köerna för vård har kortats. Men vi är inte nöjda. Ytterligare reformer behövs. Insatser för att minska onödig och skadlig vård är en viktig del av den personliga vården.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
