Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Rättsstatsdebatten börjar likna klimatdebatten. Forskare påpekar att det årliga värmerekordet beror på mänsklig klimatpåverkan. En kall vinter innebär att klimatkrisen är ett vetenskapligt faktum, inte en åsikt, som klimatskeptiker hävdar. Oavsett om det handlar om kolhalt eller åsidosättande av konstitutionella principer måste långsiktiga trender åtgärdas.
Justitieminister Gunnar Strömer (M) har kritiserat oss för att vi är otippade och totalt politiska. För det första är vår kritik inte politisk och fokuserar inte på enskilda rättspolitiska förslag, utan snarare på hur regeringar juridiskt genomför omfattande ”omorganisationer”. För det andra går det inte att förneka att organiserad och kollektiv brottslighet är ett problem som regeringar bör ta itu med. Vi är oroade över regeringens inställning.
Justitieministern åberopar internationella bedömningar som stöd för att det inte finns något hot mot rättssäkerheten. Han utelämnade också att även om Sverige hamnade i topp i detta mått så visade de också oroväckande trender. V-Dem-åtgärder visar till exempel de lägsta siffrorna sedan 1969 för juridisk beredning och lagstiftningskvalitet. EU-kommissionen och SNS demokratiska råd har lyft fram en oroande utveckling i dessa frågor. Trots starka rättsstatsinstitutioner är farosignaler synliga.
Det är faktiskt den nuvarande förvaltningen som har fått den allvarligaste kritiken från lagrådet. Utredningarna är mer kontrollerade, den genomsnittliga utredningstiden är kortare och remisstiderna kortare. Kritik mot juridiska råd och rådgivande organ är i stor utsträckning obeaktad. Detta är ett faktum, inte en politisk åsikt.
Justitieministern anser att denna kritik är felaktig och bred. Låt oss titta på det lite mer specifikt. Systemfel i utformningen av lagar som strider mot vår grundlag riskerar att stifta lagar som inte är av den kvalitet de ska ha. Den stora mängden lagstiftning tillåter inte en översikt över dess övergripande inverkan på skydd av rättigheter eller på straff- och immigrationslagstiftning.
Vi har blivit kontaktade av många advokater som inte har modet att skriva under uppropet av rädsla för repressalier. Denna rädsla undergräver den demokratiska dialogen
Det innebär att lagen kan få oavsiktliga konsekvenser och målen kommer inte att uppnås. Det exempel som justitieministern efterfrågar framgår tydligt av de skarpa uttalanden som rådgivande organ, experter och lagstiftande råd gör om flertalet av regeringens propositioner. Det går att se.
När ledande företrädare för justitieministerns eget parti, Moderaterna, och dess samarbetspartier ifrågasätter experter, myndigheter, jurister och media, hotas förtroendet för de institutioner som skyddar rättsstaten. I takt med att resultaten upprepas skapas ett klimat där allt färre vågar säga ifrån. Vi har blivit kontaktade av många advokater som inte har modet att skriva under uppropet av rädsla för repressalier. Denna rädsla undergräver den demokratiska dialogen.
Liksom klimatforskare vill vi som jurister rikta strålkastarljuset på utvecklingen innan det är för sent, även om deras effekter ännu inte är helt uppenbara för allmänheten. Det är ingen liten sak att så många jurister från alla samhällssektorer och rättsväsendet står tillsammans och säger ifrån. Denna varning bör tas på allvar.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
