Så här bygger du motståndskraft – 3 enkla steg för att möta nya krav på kritisk infrastruktur
Uppdaterad: 5 maj 2026, 11:24. Publicerad: 30 april 2026, 15:31.
Nya EU-krav, cyberhot och mer extrema väderhändelser får många lokala myndigheter, företag och socialt viktiga företag att tappa situationen ur sikte. Att gå framåt är möjligt med en enkel trestegsmodell som hjälper företag att organisera sina krav, identifiera sårbarheter och börja på rätt plats, säger Karin Palmblad, resiliensexpert på Ramböll.
Extern länk: Läs hur du tränar motståndskraft i kritisk infrastruktur – läs vår guide och kontakta en Ramböll-expert
För många kommuner och företag är det inte en enda instruktion om förberedelser som skapar den största oro. Det är summan. Nya krav, som EU:s CER-direktiv, ställs ovanpå en redan stressad situation. Cyberhot, extrema väderhändelser, störningar i försörjningskedjan och en allt mer spänd global situation lägger problem på ledningsbordet.
Karin Palblad, senior resiliensspecialist på Ramboll, träffar ofta företag som vill göra mer men inte vet var de ska börja.
– Det görs mycket forskning inom alla områden av social betydelse, som transporter, vatten och energi. Det är relevant för det nuvarande hotbildet, säger hon.
Samtidigt ökar beroendet av digitala system, leverantörer och andra intressenter. I så fall räcker det sällan att läsa det nya direktivet. Frågorna blir snabbt mer specifika. Vad behöver fungera, vem mer beror det på och vad händer om något misslyckas?
– Det är viktigt att förstå varför vi är viktiga för samhället och när vi behöver förvaring, vilka behov den offentliga sektorn har kopplat till oss som privata aktörer och hur vi tillsammans kan förbereda oss för oönskade händelser.
För Ramböll handlar motståndskraft om mer än planering och krishantering. Mycket kan skapas redan i ett tidigt skede, till exempel när kritisk infrastruktur planeras och byggs. Detta gör att du kan överväga robusthet från början, inklusive backuplösningar, driftbehov, tekniska beroenden och hur anläggningen kommer att fungera i händelse av ett fel.

3 steg för att bygga motståndskraft
När arbetet involverar en befintlig verksamhet bygger Rambölls modell för att öka beredskapen och motståndskraften på tre steg. Det första är att kartlägga de möjligheter, system, leverantörer, kapaciteter och samarbeten som redan finns på plats. Ofta handlar det inte om att börja från noll, utan om vad som behöver stärkas.
– Många skådespelare har redan en massa saker på plats för att få sin vardag att fungera. Frågan är hur de fungerar i kris- eller krigstider, säger Karin Palmblad.
Det andra steget är att gå från att förstå situationen till att planera handling. Därefter måste företagen reda ut vad som är mest akut, vem som är ansvarig för problemet och hur arbetet ska gå till.
– Det handlar till exempel om att planera och genomföra övningar, utbilda personal, skapa nya samarbeten eller se över befintliga relationer. Det är viktigt att ta analysen vidare och faktiskt vidta åtgärder.
För komplexa, små företag blir resursproblem mer uppenbara. Man kan inte bygga allt själv. Samarbete blir då en praktisk nödvändighet snarare än en komplimang.
– Vi behöver öva tillsammans, men framför allt behöver vi lära känna varandra och ta reda på vad vi har för behov, var det går att förändra och vad som behöver sättas på plats tidigt.
Det tredje steget är att faktiskt testa ditt arbete. I teorin betyder det inte att du är redo för affärer att ha ett kontrakt på plats eller ett lager på plats. Det är först under övningen som du vet vem som ska göra vad, vem som ska fatta besluten och vad som måste fortsätta först.
– Administrativa bördor måste modigt utmanas. Ordning och ordning är viktigt, men vi skapar just nu onödiga kontroller inom systemet. Handledning behöver också bli en mer samverkande insats för att bygga motståndskraft i praktiken. Genom att testa ditt arbete blir det också tydligt vad som saknas.
Anpassa tekniker beroende på hotbilden

Denna metod kan användas för olika typer av misslyckanden, men prioriteringarna ändras beroende på vad verksamheten behöver åtgärda.
– När det kommer till cyber är utbildning, incidentrapportering och tidig krishantering nyckeln. När extrema väderhändelser inträffar måste du snabbt kunna skicka meddelanden till både allmänheten och ditt företag. Offentlig-privat samarbete är avgörande när samhällsviktiga verksamheter störs.
För nya ledningsgrupper är ett bra första steg att genomföra en enkel krishanteringsövning, gärna med fler deltagare än en typisk krishanteringsaktivitet.
– Jag har aldrig träffat en organisation som anser att sådana övningar är slöseri med tid. För det mesta tycker alla att det var så bra att vi borde göra mer av det, avslutar Karin Palmblad.
Extern länk: Se hur Ramboll kan hjälpa din organisation att bli mer motståndskraftig och framtidssäker
3 sätt att komma igång
1. Planera vad som ska fungera: Börja med ditt företag. Vilka funktioner, system, leverantörer, förmågor och samarbeten måste fungera även vid avbrott? Först när beroenden blir synliga kan man se vad som faktiskt är sårbart och vad som redan fungerar bättre än man trodde.
2. Prioritera det som är viktigast: Försök inte lösa allt på en gång. Innan något händer, bestäm först vad som behöver skyddas, vilka resurser som behöver kontrolleras och vilka relationer som behöver stärkas. Öka din motståndskraft när du bygger något viktigt eller kritiskt.
3. Öva tillsammans: Testa småskaliga scenarier. Komplicera inte din praktik. Klargör ansvar, beslut och kommunikation. Du vet bara om dina planer, relationer och rutiner faktiskt fungerar när du testar dem.
Källa: Karin Palblad, Resiliensexpert på Ramboll
Denna artikel är producerad av Brand Studio i samarbete med Ramboll och är inte en Dagens industriartikel.
