Det här är en utvald ledare skriven av en anställd på Dagens Nyheters redaktion. DN:s politiska ställning är oberoende och liberal.
Om det finns ett ord som får regeringstjänstemän runt om i världen att vakna mitt i natten i kallsvett och rädsla, så är det inflation.
Stigande priser relaterade till coronavirus-pandemin har orsakat en dominoeffekt på sittande regeringar från Storbritannien till Japan. I USA har Joe Bidens vänsterekonomer gjort klart att deras strategi är att inte oroa sig för inflation, och efter att Donald Trump vunnit valet såg många stigande kostnader som en fördel för honom.
Sveriges politiska debatt har länge kretsat kring invandring och gängkriminalitet, men regeringen Tid erkänner att de ekonomiska förhållandena spelade roll vid regeringsskiftet i förra valet. Eva Busch (KD) gick runt i landet och viftade med en avlägsen korv och pratade om hur högerpartier gjorde det ”dyrt att vara svensk”. Det lät som om det skulle vara lätt för socialdemokraterna att medvetet höja priserna och sedan sänka dem igen.
En analys av moderater efter riksdagsvalet 2022 slår fast att plånboksfrågan har kommit att spela en ”avgörande roll” för att byta regering.
Och det fungerade. En analys av moderater efter riksdagsvalet 2022 säger att plånboksfrågan har kommit att spela en ”avgörande roll” i regeringsskiftet. Förra året pratade förbundskansler Ulf Kristersson gärna om hur han ärvt 10 % inflation och fått ner den till 2 %, som om samma sak inte hade hänt över hela världen.
Att prata om ekonomin i förenklade termer och lova ett billigt liv för alla har alltid varit en farlig strategi.
Lägg Holmsundet till Donald Trump, så är Sverige inne i en liknande konjunkturnedgång. I mars skedde den största bränsleprishöjningen på 30 år. Lufthansa ställde in 20 000 flygningar på grund av bränslepriser. Det finns en mycket uppenbar risk för bränsleransonering i framtiden. Priserna på plast, alla produkter som plastflaskor, plasthandskar och plastpåsar, stiger och inflationen kommer sannolikt att stiga igen på sikt.
Hittills har regeringen fortsatt att halvera mervärdesskatten på mat, sänka skatterna på bensin och diesel och låna pengar för att göra dessa investeringar som om det inte fanns någon morgondag. Regeringens förhoppning var förstås att hålla tillbaka prishöjningarna under ett valår.
Förra veckan höll Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson en presskonferens där de sa att situationen försämrades och att ett krig med Iran kan få en betydande inverkan på svensk ekonomi.
Därför är ännu ett inflationsval troligt. Den här gången har Tidopartiet ingen annan regering att skylla på.
läs mer:
DN-redaktionen: skjutningarna i Washington är en varning för oss alla.
DN-redaktionen: Sveriges medelklass behöver inte fler subventioner
