Detta är en åsiktsartikel av Dagens Nyheter. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Inför en kamp för verkligheten och en valkampanj som kommer att präglas av falska och vilseledande uppgifter finns det starka skäl att betona vad bevisen visar. Sverige har ofta beskrivits som ett land på förfall, hotat av kollaps eller kris, eller, med världens rikaste man, Elon Musks ord, ett ”döende land”.
Liknande bilder återkommer i svenska debatter, där kriminalitet, invandring och välfärd ofta lyfts fram som tecken på en nation i kris. Därför är det viktigt att fundera över hur Sverige faktiskt står sig i jämförelse med andra länder.
Så för tredje gången har vi kartlagt hur Sverige placerar sig i internationella jämförande indikatorer och rankningar som handlar specifikt om demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, korruption, innovation, näringsliv och ekonomisk frihet samt hållbar utveckling. Vi jämför också hur Sveriges ställning har förändrats sedan den senaste granskningen för fyra år sedan. Tre viktiga slutsatser kan dras av resultaten.
1. För det första är Sverige genomgående rankat som ett av världens ledande länder. Sverige rankas bland de 5 bästa länderna i 23 av 43 totala rankningar och 34 av de 10 bästa länderna. Sverige rankas först i European Innovation Scoreboard, Gender Equality Index och Development Commitment Index, ett index som tar upp jämställdhet, innovation och ansvar för global utveckling. Den här recensionen stöder inte att beskriva Sverige som ett land på tillbakagång eller på gränsen till kollaps. Sådana påståenden är vilseledande och utgör desinformation när de avsiktligt sprids.
2. Samtidigt finns det varningsskyltar. Jämfört med för fyra år sedan har Sverige tagit sig upp till 12:e plats, men har sjunkit till 18:e plats, vilket tyder på en svagare position. I vissa fall besegrades även Sverige. Det gäller särskilt för Barnrättsindex, där Sverige tappade 70 platser, men också för World Peace Index och Climate Change Performance Index, där Sverige tappade 24 respektive 9 platser. Det gäller områden som barns rättigheter, fred och säkerhet samt klimatåtgärder.
Av olika anledningar visar denna nedgång oss att vi aldrig ska ta något för givet. Den politik som förs kan antingen försvaga eller stärka vår ställning. Kommentatorer som anser att Sverige riskerar att tappa inflytande i AI-loppet kan finna stöd i att man har fallit fem platser i World Digital Competitiveness Ranking, precis som man gjorde i Global Competitiveness Ranking.
3. En annan slutsats rör vikten av bevis. För att kunna lösa olika problem är det absolut viktigt att stärka bevisens roll i samhällsdebatten och politiken utgår från detta. Men vad vi istället ser är att politiska aktörer ofta försöker etablera sin egen bild av verkligheten genom överdrifter, anekdoter och vilseledande information. De förklarar att de tar frågan på allvar. Magdalena Anderson (R) sa att det fanns ”kriminalitet som hotar systemet”, Eva Bush (R) talade om att ”sky grupper” och Ulf Christerson (R) talade om att ”inte kunna kontrollera våldsvågen”.
Så fort politiska partier, politiker och andra intressenter hävdar att detta är verkligheten borde vi alla bli bättre på att be om bevis och faktagranskning.
Nyhetsrapportering förstärker ofta budskap och tappar nyanser. Men så fort politiska partier, politiker och andra aktörer hävdar att verkligheten är i en viss riktning borde vi alla vara mycket bättre på att be om bevis och faktagranska påståendena.
Det skulle stärka förutsättningarna för att valdagen ska fungera som ett firande av demokratin. Mellan valen vilar makten hos förtroendevalda, men på valdagen vilar den hos folket. Det är dags för väljarna att kräva ansvar och bestämma vem som ska styra landet under nästa mandatperiod.
Men för att detta ska fungera som det är tänkt krävs att folk är välinformerade och har välgrundade åsikter om politik och samhälle. Detta kräver bland annat att politisk debatt baseras på fakta och bevis och att inte bara politiker utan även media och allmänhet skiljer på åsikt och fakta. Åsikter är subjektiva, medan fakta handlar om vad bevis, såsom mätningar eller systematiska jämförelser, faktiskt visar.
I synnerhet är det viktigt att tänka på det faktum att även om åsikter ofta presenteras som fakta, ignoreras obekväma fakta ofta som åsikter. Samtidigt är spridningen av mer eller mindre falsk och vilseledande information större än någonsin, och när det görs medvetet syftar det till att manipulera människors uppfattningar om vad som är sant och vad som är falskt, till exempel genom att överdriva en fråga eller utelämna relevant information.
De som sprider mest falsk och vilseledande information är riksdagsledamöter knutna till högerradikala partier som Sverigedemokraterna och högerpopulistiska partier.
Till exempel visade en undersökning bland parlamentariker i 26 länder, inklusive Sverige, att riksdagsledamöter knutna till högerradikala och högerpopulistiska partier, som Sverigedemokraterna, sprider mest falsk och vilseledande information. Eftersom populister siktar på grundläggande social förändring behöver de en kris för att legitimera sin politik.
Situationen förvärras av det faktum att människor ofta väljer att tro vad de vill tro eller vad deras sympatiska eller andra parter presenterar för dem snarare än vad bevisen är. Det gör oss mer sårbara för manipulation och myter.
Om Sverige ska förbli ett av världens ledande länder och förbättra sin förlorade position är det viktigt att debatt och politik bygger på bevis och fakta. Det gäller både analysen av verkliga problem och deras orsaker, och arbetet med att identifiera lösningar på problem som faktiskt finns, snarare än problem som har överdrivits eller ramats in i diskussionen.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Madeleine Sjostedt, chef för Svenska institutet: ”Sveriges rykte är en fråga om nationell säkerhet”
Institute for Democracy International Ideas: ”Modeordet ”demokratisk motståndskraft” behöver nytt innehåll”
