Alla som någon gång har flyttat vet att flytt innebär mycket städning och städning. Gamla föremål som du inte längre använder bör skänkas, slängas eller säljas. Alla andra föremål måste packas noggrant för transport till nästa plats. Föreställ dig att du gör det, fast i det 1 400 rum stora, 40 000 kvadratmeter stora huset du har bott i i 128 år. Det är precis vad som händer just nu på Kungliga Operan i centrala Stockholm.
Huset stod färdigt 1898 och har inte genomgått några större renoveringar sedan 1970-talet då restauranglokalen renoverades och en glasveranda mot Kungstraden tillkom. Sammantaget har operaverksamheten kunnat fortsätta oavbrutet, men vid årsskiftet var det dags att ta av plåstret. Verksamheten kommer sedan att flyttas och ett fem-sexårigt projekt för att renovera och restaurera byggnaden påbörjas.
Maria Østholm, projektdirektör på Norges Fastighetsverk, som äger byggnaden, säger: ”Denna byggnad är i akut behov av en större renovering. Hela den tekniska strukturen behöver bytas ut: el, ventilation, värme, 10 kilometer avloppsledningar och 20 kilometer vattenledningar, som har höga krav på klimat och funktionalitet.”
Enligt Operavd:n Fredrik Lindgren är behovet av renoveringar tydligt.
”Du kan komma på morgonen och känna att det finns fisk till lunch. Så fort du går in genom dörren här slår lukten mot dig. Under årets varmare månader blir salongen varm och kvav. Hissen stannar ibland, och ljudet från avloppsrören gör oss ibland påminda.”
Det är inte bara teknik och infrastruktur som har utvecklats och blivit mer krävande under de senaste 130 åren, utan många lagar har också tillkommit. I moderna operakalkyler ingår att förbättra arbetsmiljön och tillgängligheten.
”Det finns musiker som måste värma sig i gångarna. Det är för många rum och tomter med dålig akustik eller inga fönster. Ibland måste de flytta runt saker i huset på väldigt mödosamma sätt”, säger Fredrik Lindgren.
Man kan se att arbetet redan har börjat i smyg utanför huset. När Dee besökte platsen i våras täcktes fasaden mot Gustav Adolftornet med vita plastställningar.
”Sedan 2023 har stora renoveringsarbeten pågått på taket och fasaden. Framför allt har putsen på fasaden renoverats och de smutsiga stenarna har rengjorts. Den var i så dåligt skick att den inte kunde vänta längre. Arbetet är nu i sitt slutskede, och den mest konstnärligt rika fasaden på byggnaden har restaurerats från SF, säger Maria Østholm.
På presenningens baksida har ristningarna renoverats och krusiduller lagts till i dekorationen. Delar som bedöms vara i dåligt skick kommer att bytas ut helt. För att skapa den nya stenen används gamla gipsformar bevarade i Operahuset. Hantverkare friskär sedan stenen för hand för att göra den så nära originalet som möjligt.
– Tanken är att det här är ett mycket avancerat hantverk på gång och att det inte ska betraktas som nytt, säger Maria Østholm.
När Kungliga Operahuset stod färdigt var det tillräckligt stort för att rymma några personallägenheter i byggnaden. I dag, 128 år senare, ser det annorlunda ut, säger Fredrik Lindgren.
”I nästan 130 år nu har kraven på scenledning, ledning och teknik ökat, inte minskat.”
Därför, för att eliminera överbeläggning, kommer huset att byggas ut. En del av byggnaden ovanför entrén till Café Opera, som idag rymmer en lokal kallad Rotendan, kommer att rivas för att ge plats åt 2 400 kvadratmeter ny yta. Utbyggnaden möjliggjordes av Operahuset, som fick gåvor på totalt 300 miljoner kronor från Erling Perssons Stiftelse, Antonia Axsson-Johnson med familj samt Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Den totala byggkostnaden blir cirka 3,5 miljarder kronor.
”Det här är en stor skillnad. Vi får en mer funktionell och modern danssal och en andra scen. Vi har nu en riktig andra scen på den svenska nationalscen för opera och balett, vilket vi är mycket glada över”, säger Fredrik Lindgren.
En ny sittingång och foajé med tonvikt på tillgänglighet tillkommer även på Jacobstoogsidan. Även om många förändringar är nödvändiga, lägger Operahuset och den norska fastighetsbyrån stor vikt vid att bevara byggnadens ursprungliga egenskaper.
”Tillbyggnaden ska ha en karaktär som smälter in väl med resten av huset, samtidigt som den får en modernare känsla. Scenen, salongen och omgivningen är ytor som har högt bevarandevärde och som majoriteten av publiken uppskattar och vill behålla. Dem måste vi vårda och utveckla”, säger Fredrik Lindgren.
Vilka förändringar kommer tittarna att märka?
”Du kommer att känna skillnaden från det ögonblick du kliver in. Allt kommer att städas och fräschas upp. Belysning, luft, ventilation, sittplatser och akustik kommer att förbättras”, säger Fredrik Lindgren.
Dessutom är tanken att det är nödvändigt att förbättra servicefunktionerna, det vill säga lägga till fler toaletter och serveringsutrymmen.
”Under pausen måste jag förbjudas att gå på toaletten eller ta ett glas öl”, säger vd:n.
SFV:s Maria Østholm berättar att förhoppningen bakom detta arbete är att Operahuset ska fungera som bara ett operahus i ytterligare 100 år, samtidigt som dess kulturhistoriska värde bevaras.
Renovering med siffrorna
Varaktighet: Cirka 5 till 6 år.
Kostnad: 3,5 miljarder kronor, varav 300 miljoner kronor är donationer.
Nuvarande yta: 40 000.
Tilläggsyta: 2 400 kvadratmeter.
Avloppsrör som ska bytas: 10 kilometer.
Vattenledningar som ska bytas: 20 kilometer.
Den sista föreställningen på Operahuset äger rum den 1 december i år. Verksamheten kommer då att flytta till flera anläggningar runt om i Stockholm. Den 1 500 sittplatserna Gasometern i Norra Djurgårdsstaden blir den nya stora scen, medan Ung Opera hålls på Scenkonstmuseet. En del av operans samling kommer att förvaras i ett lager i Jordobro och en verkstad i Flemingsberg, men en del kommer också att säljas.
Trots utmaningarna ser Fredrik Lindgren denna rörelse som en möjlighet till utveckling.
”Vi fick väldigt positiva kommentarer från publiken”, säger Fredrik Lindgren. ”I en modern, pampig byggnad som Gasometern kommer det att få en helt annan känsla. Jag tror också att det kan vara ett stort lyft för Stockholm att ha ett renoverat operahus i början av 2030-talet.”
Projektets tidslinje
2013: SFV får ett regeringsuppdrag för att utreda hur en ny opera skulle kunna utformas för Operahuset.
2015: Förstudie presenteras och planering påbörjas.
2017: SFV ansökte om ändring av detaljplan.
2019: Ett utformningsförslag för nytt operahus lämnas till Stadsbyggnadsavdelningen.
2020: Programdokumentationen är klar, men projektet är pausat.
2021: SFV ansöker om att få 177 miljoner dollar från regeringen för tak- och fasadrenoveringar.
2022: SFV får ett bidrag på 133 miljoner kronor från regeringen för tak- och fasadrenoveringar.
2023: Regeringen beslutar att SFV får genomföra en förstudie för att rusta upp byggnaden. Underhållsarbeten kommer att påbörjas på ristningar, figurer och dekorationer på fasad och tak.
2024: Förstudie lämnas till regeringen. SFV fick 325 miljoner kronor av regeringen för renoveringsprojektet.
2025: En gemensam renoveringsplan presenteras av regeringen, Kungliga Operan och Norges Fastighetsverk. Planeringen av projektet pågår. SFV har föreslagit regeringen en kostnad på 3,5 miljarder kronor som ska rustas upp, varav privata givare bidrar med 300 miljoner kronor. Skanska Sverige AB blir totalentreprenör för projektet.
2026: Utkast till systemdokumentation börjar. Den sista föreställningen blir den 1 december, varefter operan kommer att stängas för renovering.
