Västerländska ambassader i Tanzania, inklusive Storbritannien och Frankrike, har uppmanat myndigheterna att släppa alla kroppar av de dödade i oktobers valvåld till sina familjer.
Panelen med 17 medlemmar citerade ”trovärdiga rapporter” och sa att det fanns ”bevis på utomrättsliga mord, försvinnanden, godtyckliga arresteringar” och ”döljande av kroppar” av tanzaniska myndigheter under upproret.
Som svar sade Tanzania att de hade tillsatt en undersökningskommission för att skapa förståelse för den ”olyckliga händelsen”.
Hundratals människor rapporteras ha dött i våldet, men regeringen har inte offentliggjort någon officiell dödssiffra.
Efter att president Samia Suluhu Hassan deklarerade seger i presidentvalet den 29 oktober med nästan 98 % av rösterna, undertryckte myndigheterna våldsamt omfattande demonstrationer.
Utestängningen av Samias främsta rivaler väckte ilska över rättvisan i presidentvalet, som oppositionspartierna fördömde som ett ”hån mot demokratin”.
Myndigheterna införde också en blackout för internet och hotade alla som delade bilder av protesterna.
Samia försvarade valets rättvisa och avvisade kritiken av hans mänskliga rättigheter.
Minst 240 personer anklagades för förräderi efter protesterna, men presidenten har sedan dess försökt minska spänningarna och uppmanat åklagare att ”visa mildhet”. Många av de åtalade har enligt uppgift redan släppts.
Oppositionsledaren Tundu Lissu åtalades för förräderi i april och sitter fortfarande i fängelse.
I ett gemensamt uttalande på fredagen uppmanade en koalition av västerländska ambassader i Tanzania regeringen att släppa politiska fångar och säkerställa att fångar får juridisk och medicinsk hjälp.
”Vi uppmanar myndigheterna att omedelbart släppa kropparna av alla avlidna till deras familjer”, tillade EU-delegationen, flera EU-medlemsstater, Kanada, Norge och Schweiz i ett uttalande.
De välkomnade regeringens beslut att utreda orsakerna till och omständigheterna bakom våldet, men betonade att utredningen skulle vara oberoende, transparent, inkluderande och involvera civilsamhället, trosbaserade organisationer och politiska intressenter.
”Vi upprepar vår uppmaning till regeringen att upprätthålla sina internationella åtaganden att skydda grundläggande friheter och alla tanzanianers konstitutionella rättigheter att få tillgång till information och yttrandefrihet”, tillade den.
Uttalandet kommer mitt i ökande diplomatisk press på Tanzania på grund av rapporterade kränkningar av mänskliga rättigheter under det omtvistade valet.
Talesman för FN:s byrå för mänskliga rättigheter Seif Magango sa på en presskonferens i Genève på fredagen att Tanzanias regering har ”intensifierat sitt tillslag mot oppositionen sedan omröstningen.”
”Dusintals människor har enligt uppgift varit fängslade sedan mitten av november, inklusive akademiker, civilsamhällesaktivister och lokala politiska ledare, med flera arresteringar som påstås ha utförts av oidentifierad beväpnad personal”, tillade Magango.
Han sa att demonstrationer bröt ut efter valet, med hundratals dödade och fler än 2 000 fängslade.
”Vi kräver en omedelbar och ovillkorlig frigivning av alla de godtyckligt fängslade.”
Den amerikanska regeringen sa på torsdagen att den ser över sin relation med Tanzania efter landets hårda reaktion på demonstranter.
Utrikesdepartementet sa att USA ”inte kan blunda för åtgärder som äventyrar säkerheten för vårt folk eller säkerheten och stabiliteten i regionen.”
Tanzanias utrikesdepartement sade i ett uttalande på fredagen att det tog del av kommentarerna, men uppmanade andra länder att vänta på resultatet av undersökningskommissionen innan de fattar beslut.
President Samia kritiserade västvärlden i ett trotsigt tal på tisdagen och anklagade dem för att blanda sig i hans inre angelägenheter. Han försvarade användningen av våld som ”nödvändigt” mot demonstranter som var ”beredda att störta regeringen.”
Hon anklagade upprepade gånger anonyma utländska aktörer för att samarbeta med rebeller för att få till ”regimförändring”, utan att tillhandahålla bevis för att stödja sina påståenden.
Samia sa att regeringen var redo att konfrontera demonstranter i en ny demonstration som är planerad till nästa tisdag.
Den 65-årige ledaren tillträdde 2021 som Tanzanias första kvinnliga president efter president John Magufulis död.
Hon fick till en början beröm för att ha lättat på det politiska förtrycket, men hennes politiska utrymme har sedan dess minskat.
