Fackförbund som inte är anslutna till räddningstjänst vägrar att avstå från 24-timmarsuppehållet. Dessa påverkar hur bemanning, scheman och arbetstidsregler tolkas. Så kan det inte hända, skriver brandmannen Marcus Aronson.
Diskussioner om 24-timmarspass i räddningsinsatser handlar ofta om frågor som EU:s arbetstidsdirektiv, arbetsvillkor och kollektivavtal. Mycket har hänt de senaste åren.
Den 1 januari 2027 är en viktig milstolpe. Räddningsteam ska då kunna förhandla om dygnsarbete lokalt igen.
Det fungerar lika bra för företag med olika situationer över hela landet.
En konstig väg att öva på
Men det finns en fråga som nästan ingen pratar om. Det handlar om hur praxis kring arbetstid faktiskt formas.
Praxis bör tydliggöras genom oberoende granskning, snarare än genom att parterna själva förhandlar om hur regler ska tolkas.
I dag bestäms mycket av arbetstidsprovisioner och vad parterna själva kallar sedvana. Det kan låta rimligt.
Men vid närmare granskning uppstår ett tydligt problem. Det involverar organisationer utan erfarenhet av räddningsinsatser, vilket påverkar tolkningen av arbetstider.
Brandkåren är inte inblandad
Allmän kommunal verksamhet (AKV) omfattar inte brandmansförbund. AKV består istället av grupper som Ledarna, Vision och Akademikeralliansen.
De representerar i första hand en grupp experter som sällan faktiskt är aktiva i räddningsinsatser.
Trots det är de med och påverkar beslut som avgör hur brandmän ska arbeta. Det handlar inte om detaljerna. Det handlar om hur räddningstjänsten jobbar dygnet runt.
Vi ser redan resultatet. De flesta räddningstjänster i landet har de senaste åren ansökt om befrielse från dygnsarbete. Många nekas eller är kraftigt begränsade.
Samtidigt ställde sig organisationer inom AKV i flera fall på arbetsgivarnas sida.
vi är inte ett normalt företag
Här finns en tydlig spänning. Inom många av de yrken dessa organisationer representerar ses långa arbetstider som något som bör begränsas. Detta är en rimlig inställning i många företag.
Men räddningsarbete är mer än bara en verksamhet. Den är baserad på beredskap dygnet runt, tillgänglighet och operativ förmåga. Arbetstiderna är en del av systemet och är inte bara en fråga om arbetsvillkor.
förtroendet försvinner
Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter reglerar villkoren.
Men det bygger också på det viktiga villkoret att de som fattar beslut är representativa för dem som faktiskt berörs.
När den kopplingen tappas urholkas förtroendet för beslut.
AKV lyssnar uppenbarligen inte på räddningsarbetarnas åsikter. Ändå fortsätter operativ personal att ge dem legitimitet och makt över sin arbetstid.
Den kraften genereras genom medlemskap. För närvarande sköter ett förbund utan brandmän brandmännens arbetstid.
Brandman Marcus Aronson, Arbetsplatsombud Szedra Elvsborgs Räddningstjänstförbund
Vill du skriva en diskussionsartikel?
Mejl: [email protected]
Telefon: 08-725 52 53
läs mer
