”Anna, du är så modig!”
Om jag är rädd för något, tror jag att jag måste. Jag är inte rädd. Jag är arg! Jag skriver om sjuksköterskan Anna Brandenberg.
Jag går in i jobbet fyra veckor efter min semester. Jag är nervös, magen blir komplicerad och jag sover för lite. Svett upp din stadsuniform och hänga ett servicekort runt halsen. När jag såg planerna för dagen vill jag vända mig och åka hem.
Jag kan se att jag utsätts för ständig stress hela dagen. Jag kan inte hålla jämna steg med mitt arbete. Jag är bakom mig. Jag kanske inte kan ta en paus.
Under semestern släpper många de krav de har för resten av året. Det finns några extra lådor med rosévin och hård grillad flintbiff. Jag sover sent på natten och på morgonen. Det är trevligt och nödvändigt att släppa återhållsamheten!
Sommarhistorier handlar om obemannade
Med kommunala bostadstjänster fungerar det på samma sätt. Under semestern, plötsliga turer, 18-åringar utan körkort och erfarenhet kommer att användas som tillfälliga arbetare (och det är obligatoriskt för personalen att utbilda, höja och driva dem), kontinuitet kommer att läggas åt sidan, språkkraven kommer att stoppas, chefer kommer att ”arbeta hemifrån”, personalen kommer att ifrågasättas när de blir sjuka.
varför? Tja, att hitta alternativ är svårt och affärer kommer inte att gå tillsammans. Jag svär, om nästa år tillåter oss att släppa återhållsamheten så här, kommer det att bli ännu svårare!
Den 9 juli talade jag i sommar på P1 på sommaren. Heder och privilegium att bli vald att tala i radion i 90 minuter helt obemannade. Jag svär, fångade i snön, sniffade, blev sjuk, lyssnade på hårdrock, citerade en hopplös kopia från chefen jag hade, sniffade lite mer, sniffade lite och fick äntligen mycket specifika och rimliga råd om att hålla personalen på hemtjänsten och anställa dem.
Vi har känt till Crisis of Care under lång tid
Jag markerade de irrationella förhållandena där personal arbetar och hur människor som behöver hemvård behandlas med största möjliga tydlighet. resultat? reaktion?
Från Istad till Haparanda får jag vittnesmål som direkt återspeglar mitt eget. Från släktingar. Från sjuksköterskan. Från sjuksköterskan. Vi har länge känt hur katastrofalt sjukvårdskrisen är, hur omfattande och systematisk den är.
Det ser tydligt hur personalen blir sjuk och hur människor som behöver hemvård kan sätta sin tryckplaneringsbana. Det är uppenbart att det är sjuksköterskor och sjuksköterskor som får hemtjänster att arbeta, inte chefer eller politiker.
”Lyssna på hårdrock”
Svaret från ett politiskt perspektiv var minimalt. Kanske var det en semester? Kanske är det bekvämt att inte förstå att välfärdskrisen fortsätter 24 timmar om dagen året runt? Kanske är det på grund av rädsla? I det här fallet är här rådet:
Var inte rädd, förbannad! Lyssna på hårdrock och lägg i en sniff. Du behöver inte visa mod, bara vidta åtgärder!
”Nu är jag arg, jag vill ha något jag aldrig har. Jag kan få ett bad, konsekvenserna av dina handlingar kommer att slå tillbaka.”
– Mustasch, ”hela mitt liv” (album: ”Tack the Demon”)
