Internationella kvinnodagen firas den 8 mars. Samtidigt pågår en avgörande debatt om kvinnors ekonomiska självständighet och deras potential att forma sina egna yrkesliv.
En central del handlar om entreprenörskap, särskilt inom sektorn för mänskliga tjänster, där många kvinnor väljer att starta och driva företag. De är ofta små, lokala och fokuserade på kvalitet, ansvar och kontinuitet. Företag som hotas av vänsterpolitiska attacker mot socialdemokratin och valfriheten på välfärden.
Utvecklingen av kvinnors företagande och jämställdhet går hand i hand med utvecklingen av bredare friheter i samhället. I takt med att människors valmöjligheter och valfrihet har ökat, har också möjligheterna för kvinnor att forma sina liv ökat. Liberala reformer som öppnade arbetsmarknaden, sänkte tröskeln för företagande och skapade fler välfärdsorgan stärkte inte bara människors rätt till självbestämmande, utan gjorde det också möjligt för fler kvinnor att göra karriärer, starta företag och ta steg mot ekonomiskt oberoende. När makt överförs från systemet till individen vidgas utrymmet för ambition, ansvar och entreprenörskap.
Kvinnligt företagande är inget särintresse. Det är en fråga om frihet. Dagens unga tjejer visar tydligt vägen. I Un Foretagsamhet är 55 procent av företagsledarna kvinnor, om företaget består av både kvinnor och män. När unga får göra sina egna val och deras idéer och ambitioner får styra blir resultaten mycket mer jämställda än i det etablerade näringslivet. Det kan jämföras med att endast cirka 12 procent av vd:arna för börsnoterade företag i Sverige idag är kvinnor.
Skillnaden mellan 55 procent och 12 procent är ingen slump. Detta är ett resultat av strukturer och regelverk som fortfarande gör affärer onödigt riskfyllda och komplexa, särskilt i branscher där kvinnor är majoriteten. Arbetet med att göra det enklare, säkrare och mer lönsamt att bli företagare är därför också en viktig del av jämställdhetspolitiken. Det skulle sänka skatterna på jobb och företag, minska regulatoriska krångel och uppmuntra fler människor att ta steget om situationen består. Och allt fler kvinnor vågar välja entreprenörskap och efterföljande ekonomiskt oberoende.
Häri ligger den socialdemokratiska politikens misslyckande. Istället för att värna om entreprenörskap inom välfärdssektorn förringar man systematiskt privata aktörer. Fokus kommer att ligga på verksamheter som bidrar till utvecklingen av den offentliga sektorn, ger patienter, studenter och brukare valfrihet och möjliggör småskaligt, lokalt välmående. I själva verket är detta en politik som direkt påverkar kvinnors företagande.
Vänstern drar skarpa gränser mellan verksamheter i traditionellt manliga branscher och när det kommer till att bygga skolor och äldreboenden tas det fria företagandet för givet. Rätten att göra vinst som en avgörande del av företagsekonomin är inte aktuell här. Men när det kommer till innehållet i dessa byggnader, såsom utbildning, sjukvård och traditionellt kvinnoindustri, blir politiska trakasserier och vänsterns idé om att vinstdrivande ska förbjudas plötsligt starkare. Även om skatter är inblandade i båda fallen.
Moderaterna ser entreprenörskap inte som ett hot utan som en del av välfärdsstödet. Valfrihet, kvalitet och ansvar stärks när fler aktörer kan bidra. Grundläggande stöd till entreprenörskap är också viktigt för att fler kvinnor ska kunna förverkliga sina idéer och ta kontroll över sina yrkesliv.
Betydande steg har tagits av den moderatledda regeringen för att stärka yrkessektorn och förbättra villkoren för företagare. Men mycket står på spel inför höstens val. De röda och gröna oppositionspartierna vill gå i motsatt riktning: fler restriktioner, mer misstänksamhet och mindre valfrihet. Det riskerar att fungera som en broms för både jämställdhet och välfärdsutveckling.
Därför kommer höstens val också att handla om vilken linje som vinner. En tydligt entreprenöriell väg som ser entreprenörskap som en kraft för frihet, jämlikhet och kvalitet, eller en politik som rullar tillbaka den brist på valfrihet och jämlikhet som fanns på den tiden.
Anne-Sophie Turesson, ordförande för Moderatakvinnorna
Anna Af Silen, ordförande i Moderata Näringslivsrådet
