När SVT frågade 15-åriga flickor från centrum av Södertalje vad som är viktigast i livet, var svaret vänner, kärlek och gymnasium. Å andra sidan är klimatet inte det hetaste ämnet just nu.
”Vi pratar inte så mycket om klimatet, vi pratar bara om det i skolan,” säger Disa Magnusson, 15, från Södertälje.
Se vad som är viktigt för unga flickor i videon ovan.
Ny forskning avslöjar
De är inte de enda som inte pratar så mycket om klimatet. En ny studie, Youth Focus 2025, av King’s Foundation Young Leadership och Rasmussen -analys visar att klimatfrågan har tappat sin betydelse avsevärt.
Under 2019 sa 51 procent av flickorna och 34 procent av pojkarna att klimatet var den viktigaste frågan. I årets rapport har dessa procentsatser minskat till 15 procent respektive 13 procent.
Samtidigt berör experter som SVT också det faktum att ungdomars ansträngningar för att hantera klimatförändringar tar på sig nya uttryck som inte nödvändigtvis dyker upp i undersökningar, till exempel deltagande i organisationer.
Lockar dagens ungdom
Sjukvård är högst upp på listan över sociala frågor som berör ungdomar mest. Enligt Youth Focus 2025 följer utbildning och brottslighet.
– Årets rapport hittar en generation som är orolig för specifika sociala frågor och vill agera i samhällets bästa intresse i här och nu, säger Sophia Rasmussen, VD för Rasmussen -analys.
Thunberg effekt
De globala klimatprotesterna 2019 och 2020, som ledde av Greta Thunberg, hade en särskilt stor inverkan.
– Gretas roll i klimatrörelsen är mindre framträdande idag, med offentliga gataprotester som alla utom försvunnit, men hon har också gjort betydande bidrag till ungdomsrörelser, och miljörörelsen fortsätter i Sverige och utomlands, men i nya former, säger Linköping University -forskare Jonathan Josefsson.
700 000 människor i ungdomsgrupper
Det faktum att undersökningar visar en nedgång i ungdomars engagemang för klimatförändringar betyder inte att det är borta, säger han.
– Cirka 700 000 ungdomar är för närvarande registrerade medlemmar i barn- och ungdomsorganisationer i Sverige. Och även om det engagemanget kan inkludera många uttryck som inte ses i forskning, kan det uttryckas i vardagen, säger Jonathan Josephson.
