I mitten av februari kom beskedet att ett läkemedel dragits tillbaka från den danska marknaden. Det handlar om den amerikanska läkemedelsjätten Amgens Repatha. Repatha är ett kolesterolsänkande läkemedel som används av cirka 2 000 patienter varje år i landet för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det kanske inte låter så dramatiskt – speciellt om det finns jämförbara formuleringar som patienterna behöver byta till. Men skälen till Amgens beslut har skakat Europas läkemedelsindustri. Företaget hänvisar till president Donald Trumps verkställande order från maj 2025 som syftar till att sänka läkemedelspriserna i USA, vilket även kommer att påverka läkemedelsprissättningen i Europa.
Det har tidigare rapporterats att dekretet bidrog till att en planerad lansering i norra Europa ställdes in. Men efter tillkännagivandet av Repathas tillbakadragande tjatlas nu branschen av eskaleringen av situationen. Att detta bara är början.
Genom en verkställande order införde president Trump ett nytt prissättningssystem baserat på principen om ”mest gynnad nation”-behandling, enligt vilken patienter i USA inte behöver betala mer för läkemedel än patienter i jämförbara länder. Därför avgör det lägsta priset bland dessa referensländer också priset på den amerikanska marknaden. För amerikaner är detta naturligtvis en välkommen förändring.
Men det var inget Big Pharma gick med på frivilligt. Att 16 av 17 stora företag har tecknat avtal med Trump-administrationen om att delta i prissystemet och dessutom har förbundit sig att göra stora investeringar i USA ska ses som ett resultat av presidentens hot om höga tullar. Det är inget nytt under solen där.
I dessa geopolitiskt utmanande tider skulle det vara svårt att inte forska och producera läkemedel värda namnet minst sagt.
Så för Europa är detta dåliga nyheter av flera anledningar. Detta gäller delvis även tillgången till läkemedel, vilket exemplet med Danmark visar. Med tanke på att prisnivåerna i europeiska länder direkt påverkar priserna i USA, blir det mindre intressant för läkemedelsföretag att lansera formuleringar på mindre marknader, där priserna generellt är lägre och företagen behöver anpassa sig.
Till exempel är Sverige ett ”lågkostnadsland”. Det är inte bara president Trumps uttalanden, det är statistiken också. Svenska priser på innovativa läkemedel (ej godkända aktiva ingredienser) är 18 % lägre än EU-genomsnittet.
För det första, när företag flyttar forsknings- och produktionsinvesteringar över Atlanten, finns det en risk att Europa hamnar ytterligare efter USA när det gäller att utveckla framtida läkemedel. Kina drar sig också ifrån Europa eftersom landet fortsätter att investera kraftigt i läkemedelsforskning med målet att bli världsledande.
I en nyligen intervju med Di sa han: AstraZeneca AZN -2,27 %dagens utveckling Onkologichefen David Fredrickson förklarar varför Europa inte längre är en högsta prioritet för företaget: ”Vi investerar där vi tror att innovation kommer att värderas”, säger han.
Hans chef, VD Pascal Soriot, förutspådde i en intervju i december att om trenderna fortsatte skulle Europas förmåga att producera innovativa läkemedel nästan utplånas inom 15 år.
Han har rätt. Och detta är mycket allvarligt, särskilt ur ett leveransberedskapsperspektiv. Tillgången till vissa läkemedel kan vara en fråga om liv eller död för enskilda patienter.
Och i dessa geopolitiskt utmanande tider skulle det minst sagt vara svårt att inte ha europeisk läkemedelsforskning och -produktion värd namnet.
Precis som inom försvarssektorn verkar president Trump nu tvinga Europa att stå mer på egna ben.
Men det är också en fråga om europeisk konkurrenskraft. Läkemedelsindustrin sysselsätter för närvarande cirka 860 000 EU-medborgare och omsätter miljarder dollar.
För Sverige är det en av de viktigaste exportnäringarna och fortsätter att upprätthålla ett stort och innovativt kluster.
Men denna mörka utveckling är inte Donald Trumps fel. Under de senaste två decennierna har USA satsat stort på läkemedelsforskning, vilket också har gynnat Europa mycket, men vi har aldrig varit involverade i så stor skala och delat på riskerna och kostnaderna. Liksom inom försvarssektorn har Europa dragit ner mot USA. Och precis som inom försvarssektorn verkar president Trump nu tvinga Europa att stå ännu mer på egna ben.
Tyvärr saknar EU-systemet direkt insikt i krisen. Bryssel är främst inriktat på att öka utbudet av läkemedel och sänka priserna, vilket kan tyckas sunt ur ett patientperspektiv. Denna nedprioritering av spetsforskning kan dock bli kostsam i längden.
I den första versionen av den ändrade läkemedelslagen, som nyligen gled genom systemet, ville Bryssel stad till och med minska dataskyddsperioden för nya läkemedel från åtta till sex år, ett steg som av naturliga skäl möttes av protester från forskningsläkemedelsföretag.
Kortare marknadsexklusivitet minskar incitamentet att forska fram nya formuleringar här i Europa, eftersom storskaliga forskningsstudier innebär betydande kostnader och risker. Tack och lov klarade sig versionen som godkändes i december i år bättre än befarat i det avseendet.
Men ett nytt prissättningssystem i USA utgör ett allvarligare hot mot Europa. Detta har fått genomslag i vissa regioner, till exempel Storbritannien, som liksom Sverige anses vara ett lågkostnadsland och har drabbats av nedläggningen av en rad forskningscentra och avdragen investering i läkemedel. För att bromsa denna negativa trend har den brittiska regeringen åtagit sig en rad förändringar och undertecknat ett avtal med USA för att undvika effekterna av högre tullar. I synnerhet måste Storbritannien öka andelen av BNP som spenderas på innovativa läkemedel, i syfte att öka betalningsviljan.
Här i Sverige har socialminister Jakob Forsmed (KD) gjort ett bra jobb med att ge Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att analysera hur förändringar i miljön kommer att påverka det svenska prissystemet.
Faktum är att vi har en av de lägsta utgifterna som andel av BNP bland europeiska länder.
Samtidigt arbetar bolaget också med att förkorta godkännandeprocessen för kliniska prövningar. Problemet är bara att TLV samtidigt ändrar de allmänna råden, vilket innebär att pressa svenska läkemedelspriser ytterligare och riskerar att göra vårt land ännu mer sårbart för den ökade globala konkurrensen som skapats av president Trumps prisreformer.
Den svenska regeringen bör överväga att lägga mer pengar på innovativa läkemedel i framtiden, liknande vad Storbritannien gör. Faktum är att vi har en av de lägsta utgifterna som andel av BNP bland europeiska länder.
Ja, det stämmer. Sverige har idag många munnar att fylla, särskilt när man talar om försvar och försörjningstrygghet.
Men vården är mer än bara en industri.
