Under de senaste decennierna har Sverige stigit till toppen av världens gastronomikartan. Svenska kockar har vunnit topppositioner i internationella tävlingar, våra restauranger lockar mat från hela världen och våra ingredienser berömmer för sina unika karaktärer.
Björn Frantzén är ett tydligt exempel på den globala effekten av svensk gastronomi. Det faktum att svenska kockar och pubar för närvarande driver tre restauranger innebär att tre stjärnor i Michelin, Singapore och Stockholm, Dubai driver tre stjärnor i Michelin. Dessutom finns det naturligtvis andra svenska kockar som är aktiva internationellt och har vunnit priser för att vägleda Michelin som Emma Benzson och Amanda Erikson.
Det är allt mjukt kraftfaktor som har potential att påverka den svenska bilden som innovativ, ambitiös och internationellt relaterad.
Förutom Sveriges upprepade framgång i världens mest prestigefyllda kulinariska tävling, Bocuse d’Or. Ett starkt ekosystem av kockar, mentorer och stödstrukturer som Sverige ibland står på podiet. Det stärker tillförlitligheten som ett frontlinjeland – inte bara i gastronomi, utan också i hantverk, design och innovation.
Utöver dessa positiva och mjuka värden som redan producerats av svensk gastronomi finns det affärsmöjligheter utanför restaurangbranschen. Svensk mat handlar inte bara om matupplevelser på restauranger. Innovativa kockar och engagerade pubar har redan väckt intresse och utvecklat råvarorna som produceras i svensk produktion. Genom att lyfta fram råvarorna som produceras varje säsong ges fler människor möjlighet att smaka vad Sverige har att erbjuda. Dessutom har fler försäljningskanaler skapats för jordbrukare och producenter.
Tyvärr, när man tittar på hur det svenska näringslivet relaterar till denna utveckling, överraskar det mig hur lite gastronomisk framgång används som ett strategiskt verktyg för att stärka den svenska bilden internationellt och för att utnyttja nya affärsmöjligheter.
Trots internationell framgång har svenska företag integrerat framgången med svensk gastronomi i sin varumärkesstrategi och exportberättelser. I ett globalt näringsliv där varumärkesidentitet och berättelse är hård valuta är detta en möjlighet att missa.
Vi är bra på att betona Sverige som ingenjörsnation. Under de senaste decennierna har vi kryddat det här fotot. Till exempel pratar vi om underverk av svensk musik och det svenska spelet Wonder. Men tyvärr talar det till underverk av svensk gastronomi.
Danmark har använt Noma och Nordic Food Wave i över 10 år som en del av sin varumärkesbyggande. Ett ökande antal intressen för Danmark som destination och olika sätt att låsa upp danskt entreprenörskap. Sverige har åtminstone en bra möjlighet, men tills nyligen fanns det ingen enhetlig strategi.
Till exempel betonade den uppdaterade livsmedelsstrategin som presenterades på våren svensk kvalitet och gastronomi som nyckelområden. Det faktum att den svenska regeringen har erkänt möjligheten är naturligtvis mycket tillfredsställande. Nu är det också dags för näringslivet att ansluta sig. Svenska företag kan dra mycket nytta av att vara relaterade till värden som innovation, hållbarhet och kvalitet i allt från högteknologiskt till virke.
Som nämnts ovan finns det dessutom affärsmöjligheter. Utvidgad svensk livsmedelsproduktion kan generera tillväxt som förbättrar både landsbygds- och livsmedelsberedning.
Svensk gastronomi tillhör inte längre köket. Det är ett verktyg för diplomati, export och moderna svenska berättelser. Så nästa gång ditt företag lanserar en produkt, kommer in på en ny marknad eller bjuder in internationella gäster, är det dags för svensk gastronomi att sitta ner som en strategisk resurs för vår gemensamma historia om dig och Sverige.
Andreas Stenberg, VD för Restaurant Academy
