”Shrecking” och stötande – varför är kärlekens ord så elaka?

I dejtingvärlden dyker nya och förvirrande uttryck upp efter varandra. Förutom röda och gröna lampor pratas det idag om Banksy, som känslomässigt lämnar ett förhållande utan förvarning, och Ix, som är en vidrig handling. Och nu har ytterligare ett obehagligt ord lagts till: ”shrecking”.

Shrecking syftar på träsktrollet från Shrek-filmserien, och involverar avsiktligt att dejta någon som är fysiskt oattraktiv i hopp om att bli bättre behandlad. Liksom prinsessan Fiona i barnfilmen sänker vi våra standarder för att få ett lyckligt slut.

En person som är skeptisk till detta nya uttryck är 24-åriga Julia Fredrickson. Hon känner att hon befinner sig i en ”dejtingdjungel” och beskriver både relationsmarknaden och språket som förknippas med den som förbenat.

– Jag känner att dejting blir mer självcentrerat, och ordet ”shrecking” är ett tydligt exempel på det. Hon säger att hon känner sig väldigt självisk, och att det är konstigt att hon ens hade ett namn.

Andra lånord som har blivit populära nuförtiden är ”swag gap”, som syftar på ett förhållande där den ena parten har mer ”swag” än den andra (att bära bättre kläder, vara coolare) och ”intelligens gap relation”, som syftar på ett förhållande där det finns en tydlig skillnad i intelligens. Två relationstyper som är dömda enligt de flesta på sociala medier.

Det alltmer kritiska konceptet väcker frågan om varför kärlekens språk har blivit så elakt.

– Sättet vi pratar om kärlek och relationer speglar alltid våra kulturella värderingar och tider.

Det säger Per Boström, lingvist och kärleksforskare vid Umeå universitet. Han har själv studerat hur vi pratar om kärlek och relationer och lyft fram att vi nu uttrycker våra känslor mer öppet än någonsin tidigare.

– Vi blir mer och mer ärliga. Delvis stämmer det överens med vad vi söker hos en partner. För det första är vi mycket medvetna om våra egna egenskaper. Detta beror också på att vi idag psykologiskt analyserar oss själva från tidig ålder. Vi uppmuntras att diskutera och verbalisera våra tankar och handlingar, fortsätter han.

Han menar att ständig psykologisering som vänder ut och in på våra beteendemönster gör oss mer självkritiska och som ett resultat av det mer benägna att ställa liknande höga krav på andra.

– Det kan betyda att du tänker: ”Varför måste jag pressa mig själv så hårt och stå ut med det här misslyckandet?”

En artikel i Time Magazine förklarar begreppet ick för att understryka just denna trend. Först användes ”ick” för att skämtsamt peka ut oattraktivt beteende, men nu kan nästan allt vara ”icked”, som att en man dricker en Frappuccino eller en kvinna som visar för mycket hud. Anledningen till detta, förklarar artikelförfattarna, är att vi förväntar oss perfektion av oss själva och andra.

Per Boström menar att denna utveckling alienerar oss från varandra.

– Man kan behöva fundera på varför man kollar andra så hårt. Du letar förmodligen efter den ”perfekta” partnern som uppfyller alla dina behov och intressen, säger han och fortsätter.

– Med tanke på att språk och kognition är sammanflätade kan vi se att sättet vi pratar på påverkar vårt sätt att tänka, och om vi upprepade gånger pratar om en sjukdom eller varningssignaler kommer vi att börja uppmärksamma dem oftare.

För 24-åriga Julia Fredrickson, som växte upp med att titta på relationstips och dejtingtrender i hennes sociala flöden, har ett strikt ordförråd format hur hon ser på dejting.

– Det är väldigt svårt när man hela tiden får höra att man ska vara kräsen och sikta på att hitta den ”ultimata” kärleken samtidigt, säger hon och tillägger:

– För några år sedan träffade jag en man som var nationalekonom, och då insåg jag att det fanns någon sorts röda flaggor med ”finansfolk”. Självklart behöver det inte vara så. Men jag tror att jag var för kontrollerad av min omgivning och letade alltid efter att något kunde vara fel.

En annan faktor som Per Boström tror påverkar kärleksspråk är kommersialisering. Vi säljer och konsumerar relationer som om de vore säljbara varor, och dejtingappar har förvärrat detta genom att ständigt erbjuda nya kandidater att välja mellan. Julia Fredrickson känner också igen problemet.

– Med så många alternativ i appar är folk benägna att få kritik för sina brister. Istället för att dejta av intuition eller nyfikenhet blir det mer en tävling eller ett projekt.

Hon fortsätter:

– Jag känner att många har gett upp tanken på att det är omöjligt att vara perfekt för någon. Och jag tror att när det blir hårdare formulerad och elak jargong tappar folk intresset för dejting. Det är inte så avkopplande och roligt.

Det finns dock tecken på en motrörelse. Idag är det färre som använder dejtingappar och fler vill träffa någon i verkligheten. Statistik från Internetstiftelsen visar att antalet singlar som använder nätdejting har minskat med 9 procentenheter sedan 2022, där unga i första hand har övergett tjänsten. Julia Fredrickson börjar också tröttna på det oändliga svepandet och vill ha ett värdigare språk.

– Jag är en romantiker, så jag skulle vilja att du börjar prata mer romantiskt igen. Istället för att använda ord som får dig att känna dig skakig eller äcklig, säger hon, använd uttryck som får dig att känna dig älskad.

läs mer:

Här är de misstag som kan förklara misslyckanden i dejting

Många följer partners på telefon, men färre dejtar online