E-avfall är för närvarande världens snabbast växande avfallsström. Mängden elektroniskt avfall beräknas uppgå till cirka 75 miljoner ton i världen år 2030, nästan en fördubbling jämfört med 2014. Vi i Sverige är de största bidragsgivarna till detta avfall. Enligt FN:s rapport, The Global E-waste Monitor 2020, är Sveriges utsläpp per capita 20,1 kilo, nästan tre gånger mer än världsgenomsnittet på 7,3 kilo. Dessutom visar samma rapport att Sverige (3,4 %) ligger långt under det globala genomsnittet (7,2 %) vad gäller cyklikalitet.
Anledningen till att Sverige inte går särskilt bra vad gäller cirkularitet är för att man förlitar sig mycket på nyproducerade produkter, som är direkt ohållbara. Tillverkningen av en ny bärbar dator ger i genomsnitt 150 kilo växthusgasutsläpp. Det innebär att svenska företag står för minst 210 000 ton växthusgasutsläpp per år. Trots detta saknar många företag fortfarande tydliga processer för en mer hållbar IT-användning. Enligt vår rapport, Hinder och möjligheter för en cirkulär IT-arbetsplats, är en av tre IT-beslutsfattare emot att köpa begagnade datorer till sin verksamhet. Att samtidigt välja en begagnad dator framför en ny kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än 200 kilo.
Vi på Advania har nyligen byggt Sveriges ledande IT-utrustningsåtervinningscentral i Enköping. Anläggningen har kapacitet att blåsa nytt liv i en miljon IT-enheter per år. Drivs av solenergi, uppvärmd av geotermisk energi och certifierad enligt BREEAM-SE nivån Outstanding och ZeroCO₂. Andra intressenter har också liknande återvinningscentraler i Halmstad och Växjö, där stora mängder elektronikavfall kan behandlas och återvinnas.
Denna andrahandsinvestering skapar gynnsamma förutsättningar för företag att omfokusera sina IT-inköp. Låt oss vara ärliga, de flesta kontorsanställda behöver inte den senaste modellen, men du klarar dig med en lite äldre version utan problem. Detta är några av anledningarna till att ledningsgrupper måste ta IT-cirkularitet på större allvar. Här är fyra viktiga utmaningar för beslutsfattare att ta itu med.
1. Prioritera användningen i IT-budgetar: IT- och ekonomichefer bör inkludera återanvänd IT-utrustning som en naturlig del av ett företags upphandlingsrutiner och investeringsbeslut. Minska både klimatpåverkan och kostnader utan att göra avkall på funktionalitet.
2. Bygg cirkularitet genom hela livscykeln: Det är viktigt för ledningsgrupper att se till att IT-produkter hanteras på ett hållbart sätt, från inköp till återanvändning eller återvinning. Designa processer som är återanvändbara från början.
3. Ange en väg med konkreta mål: IT-beslutsfattare måste ta ett större ansvar för sin klimatpåverkan. Sätt upp konkreta mål för cirkulär IT för att kartlägga en väg och ständigt följa upp den.
4. Före den nya lagen som främjar den cirkulära ekonomin: Frankrike införde redan AGEC-lagen 2020, som syftar till att gå från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi, där resurser återanvänds och återvinns. AGEC-lagen innehåller bestämmelser om produktansvar, konsumentinformation, minskning av engångsplaster och främjande av reparation och återvinning. Det här borde svenska politiker lära sig av.
Det är dags att förändra hur vi använder och konsumerar IT. Svenskt Näringsliv säger i sin rapport att cirkularitet inte bara är en nischfråga, utan en affärsstrategi för effektiv resursanvändning och ökad robusthet i samhället. Genom att prioritera återvinning framför nyköp kan svenska företag minska både sin klimatpåverkan och kostnader utan att kompromissa med kvaliteten. Sveriges försörjningstrygghet är i hög grad beroende av näringslivet. Störningar i globala leveranskedjor påverkar samhället som helhet. Cirkulär IT är ett konkret sätt för företag och organisationer att minska sin sårbarhet.
I ett valår behöver vi ett tydligt budskap om att cirkulära affärsmodeller behöver stärka svenskt företagande och innovation. Cirkulär IT är inget vagt framtidsprojekt utan en konkret omställning som borde prioriteras politiskt här och nu.
Thomas Wanselius, VD för Advania Sverige, säger:
