Kriget i Iran med omnejd får en snabb ekonomisk inverkan på oss i Sverige. Bränsle- och energipriserna kommer att stiga eftersom olja och gas inte kan lämna Persiska viken. Stigande priser riskerar att underblåsa inflationen, vilket i sin tur får energipriserna att stiga ytterligare. Sverige riskerar att hamna i samma situation som för fyra år sedan, då energipriserna ledde till inflation utan att dåtidens regering reagerade tillräckligt.
I måndags aviserade regeringen förslag för att stävja utvecklingen. Skatter på bensin och diesel ska tillfälligt sänkas från maj med motsvarande 1 krona per liter på bensin och 40 ole på diesel. Det är bra och nödvändigt. Sverige har en nackdel när det gäller transporter och högre bränslepriser har relativt stor påverkan jämfört med ett geografiskt fördelat land. Om Sverige hade behållit dieselskatten 2022 och inte reviderat ned reduktionsplikten hade priset på en liter diesel redan överstigit 30 kronor. Höga bränslepriser orsakar också inflation.
Denna lösning visar att det är möjligt att gå vidare med snabba skattesänkningar även på kort sikt. Men när det gäller el har Tido-regeringen valt en helt annan struktur. Här ska elstöden stärkas för att lätta på de skyhöga elpriserna som drabbade många hushåll från januari till februari.
Varför väljer inte den borgerliga regeringen att sänka elskatterna också? Sveriges elskatt är den tredje högsta i EU, med skatter som står för 4 kronor av 10 kronor på en vanlig elräkning. Att komplicera systemet med engångsbetalningar och dyra skydd varje vinter är ingen bra lösning för den som värdesätter enkelhet och förutsägbarhet. Det är sant att regeringen sänkte elskatterna i början av året, men det som behövs är inte en historisk sänkning utan en återgång till 2022 års skattenivå. Och på 25 år har skatterna fördubblats.
Anledningen är att elskatterna är en viktig inkomstkälla för staten. I år kommer skattesedeln, inklusive mervärdesskatt, att vara 27 miljarder dollar. Trots vad som kan låta som ett politiskt argument beror stigande priser inte bara på nedmonterade energisystem och väderberoende kraftproduktion. För även om Sverige länge har tillgång till relativt billig energi så betalar vi höga priser för el. Vår nya rapport säger att 40 % av din elräkning är skatt.
Detta är kortsiktigt och bakvänt. Samtidigt vill vi också ha elektrifiering, men att lägga så höga skatter som på diesel fungerar inte. Det är hyckleri mot väljarna att sänka elskatterna samtidigt som de erbjuder bistånd.
Elskatt är redan en av de mest hatade skatterna av svenska medborgare. Höga och obegripliga elräkningar och svårigheten att veta vad nästa månads räkning blir är stressande för minst 5 miljoner svenskar som bor i fritidshus.
Nu kan situationen snabbt förvärras. Även om Sverige inte är en storkonsument av gas är elhandeln integrerad, så en snabb uppgång i gaspriserna kommer att pressa upp elpriserna i hela EU. Även svenska företag och hushåll kommer att drabbas.
En betydande sänkning av elskatterna skulle på kort sikt lätta på trycket, men stärka Sveriges konkurrenskraft på lång sikt. Vidare skulle beslutet att avskaffa inflationsindexeringen av elskatterna bland annat innebära att elskatterna automatiskt höjs varje år, vilket skulle bidra till att dämpa inflationen.
Under den senaste inflationskrisen såg vi hur skatter skapade en skadlig uppåtgående inflationsspiral. Stigande energipriser har lett till högre inflation och som ett resultat till högre hushållskostnader. Detta ökar energipriserna eftersom skatterna på energi anpassas för att öka med inflationen. Så att regeringen i onsdags meddelade att man permanent vill avskaffa indexeringen är mycket goda nyheter. Samtidigt föreslås elskatterna hållas på samma höga nivå som i år. Därför måste mer göras.
Det finns ingen anledning att belasta Sverige med höga elskatter. Därför föreslår vi, utöver regeringens förslag om att avskaffa prisindexeringen, två åtgärder för att komma till rätta med problemet.
1. Sänk elskatten. Elskatterna bör sänkas så snart som möjligt. EU:s miniminivå på 0,6 malm/kWh bör vara målet.
2. Gör elpriserna lättare att förstå. Genom att flytta elskatter från näträkningen till elhandelsnotan ska vi göra det lättare för våra kunder att se hur mycket skatt de betalar.
Christian Ekström, Skatebetartna VD
Erik Bengtzboe, chefsskattebetalareekonom
