Detta är en recension. Författaren är ansvarig för de åsikter som uttrycks i denna artikel.
Det är som att den svenske serietecknaren Sven Nordqvist träffar den japanske animatören Hayao Miyazaki och bestämmer sig för att göra en bok. Den danske serietecknaren Jakob Martin Strijds ambitiösa världsbyggande och magiska under till en buss med 18 500 hästkrafter och kraftfulla rymdfärdsförmåga lyckas verkligen kombinera Nordqvists kärlek till skyltdockor med fantasifulla scenerier gjorda för den stora skärmen.
”Fantastic Bus” är en berättelse om en flock hotade djur som bestämmer sig för att lämna sitt förorenade hemland på jakt efter ett mytiskt, frodigt sagoland. I centrum av berättelsen är björnungen Taku, den kloka katten Spiel och den sjuka pojken Timo. Det sistnämnda är riktigt dåligt. En sällsynt saffranslilja i landet Barranca verkar vara det enda som kan rädda honom.
Han debuterade 1997 och har gett ut en serie bilderböcker. Ändå kommer ingen av dem i närheten av ”Fantastic Bus”.
För att åka dit bygger djurgänget en buss. En gigantisk buss utan motstycke. Jakob Martin Strijds arkitektoniska verk är sammanställda i en bok, avsnitt för avsnitt och sida för sida. Han debuterade 1997 och har gett ut en serie bilderböcker. Ändå kommer ingen av dem i närheten av ”Fantastic Bus”.
Denna iögonfallande berättelse har en fantastisk romantisk kvalitet och vann Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2024. Den här bilderboken tog 15 år att färdigställa. Det är en ovanligt stor bok, med över 200 sidor. Den ursprungliga danska versionen vägde 2,5 kg och var cirka 40 cm bred. Även om den svenska versionen har bantats ner lite i storlek, framstår den ändå som en ståndare av bilderboksgenren.
Ändå måste jag säga att det som gör att den här boken sticker ut främst är de handritade illustrationerna och själva bussen. Texten är tecknad i fina, vidsträckta toner. I möten med verk av intensivt bildspråk verkar de faktiskt ganska anemiska.
Läs mer om DN:s bevakning av barnböcker
