Efter den senaste förhandlingsrundan i Genève har inga nya möten aviserats och inga gemensamma framsteg har presenterats. Samtidigt ökar USA sin militära närvaro i regionen och flera länder runt Persiska viken förbereder sig för möjliga krigsscenarier.
Darsh Yazdanfar, professor i ekonomi och företagsekonomi vid Söderthorns universitet, sa: ”Bristningen på positiva tecken efter samtalen och den mångsidiga militära mobiliseringen har förändrat risklandskapet och ökat sannolikheten för konflikter.”
Samtidigt sammanfaller den ökade risken för krig med den senaste tidens storskaliga minnesceremonier i Iran (de så kallade 40 dagarna efter döden), som analytiker menar kan utlösa nya protester och öka det inrikespolitiska trycket. Enligt iranska mediakällor hålls ceremonin under stränga säkerhetsåtgärder av regimen för att förhindra att sörjande familjer återförenas under gatuprotester.
Oljepriserna har blivit en central termometer. Investerare väger risken för försörjningsstörningar mot osäkerheten om huruvida en konflikt faktiskt kommer att uppstå.
SEB:s oljekrigsprisuppskattningar visar att marknaden har prissatt en 35-procentig chans för konflikt. Banken skrev i sin analys att ett nytt omtvistat oljepris på cirka 84 dollar per fat stämmer överens med bankens förväntningar på det troliga utfallet.
SEB:s oljeanalytiker Bjarne Schildrup har tidigare hävdat att president Trumps smärtgräns för oljepriset kan vara 80 dollar per fat, och att stigande priser riskerar att göra de amerikanska gaspriserna till en större fråga för väljarna inför det kommande mellanårsvalet.
Darsh Yazdanfar menar att nuvarande oljepriser avslöjar marknadens grundläggande antaganden.
”Den relativt begränsade volatiliteten tyder på att många analytiker tror att kriget kommer att bli kort. Ett utdraget krig skulle få oljepriserna att stiga snabbt, vilket skulle leda till global inflation”, sade han.
En långvarig konflikt riskerar omfattande skador på världsekonomin genom skyhöga energipriser, press på centralbankernas räntepolitik och långsammare tillväxt. Effekten kommer att vara särskilt uttalad i länder som är starkt beroende av olja.
Samtidigt försöker flera regionala makter bromsa utvecklingen. Gulfländernas ekonomier är beroende av stabil oljeexport och storskaliga investeringsprojekt finansierade av energiintäkter.
”Regionala krig hotar export, tillväxtprojekt och jobb. Det finns därför ett starkt ekonomiskt intresse av att föra parterna tillbaka till förhandlingarna”, sa Yazdanfar.
Türkiye, Irak och andra grannländer riskerar också spridningseffekter genom handel och energiflöden. Ekonomen sa att Europa främst påverkades indirekt genom oljepriserna, med handeln med Iran minskad på grund av år av sanktioner.
”Trots stigande spänningar finns det fortfarande utrymme för diplomati”, betonar professorn, även om underrättelsesituationen beskrivs som motsägelsefull av dubbla tecken på både fortsatta kontakter och förberedelser för militär konflikt.
”Det är för tidigt att säga om ett krig kommer att bryta ut, men om det gör det kommer konfliktens längd avgöra hur stor den ekonomiska effekten kommer att bli”, sa Darsh Yazdanfar.
SEB noterar att amerikanska tjänstemän verkar bagatellisera riskerna på oljemarknaden.
”De hävdar att Hormuzsundet förblir ostört tack vare USA:s kapacitet, och pekar på bristen på extrema oljemarknadsreaktioner efter attacken mot Venezuela och ökade sanktioner mot Ryssland. Ett oljeöverskott förväntas fram till 2027, och som en sista utväg, medan det för närvarande finns mer olja till sjöss än vanligt, kan USA därför bedöma en effektiv kombination av militärregionen och USA:s militära region. globalt, vilket lämnar utrymme för en betydande men begränsad konflikt med Iran”, skrev Eric Meyerson, SEB:s chefsstrateg för tillväxtmarknader.
