– Relationer till äldre bröder som begått kriminella handlingar är mer synliga än andra familjerelationer som pappor eller kusiner. Doktoranden Daniel Cunha Byström sa att det troligtvis berodde på deras nära ålder och att den äldre brodern ofta var i samma miljö som den yngre brodern och hans vänner.
Tidningen visar också att skolmiljön spelade roll för ungdomar som tidigare inte haft en direkt koppling till gängproblem. En pojke som går i samma årskurs som en skolkamrat vars storebror varit inblandad i ett gängrelaterat brott löper en ökad risk att senare bli misstänkt för sig själv, åtalas för ett gängrelaterat brott eller att bli upptagen i polisens gängregister.
Skolmiljön kan förklara cirka 30 procent av fallen där pojkar utan gängband senare hamnar i polisens gängregister.
– Även om jag inte direkt kan observera själva rekryteringen visar resultaten att skolor kan bli viktiga kontaktpunkter mellan tidigare oexponerade elever och gamla kriminella nätverk, säger Daniel Cunha Byström.
Den yngre brodern fungerar som en bro mellan den äldre brodern och andra elever och en inkörsport till hans kompisar i skolan.
– Lillebror behöver inte nödvändigtvis vara aktivt rekryterande. Daniel Cunha Byström säger att mekanismen istället kan vara att skolkamraterna som umgås med honom också kommer närmare hans brors nätverk.
För flickor gav samma skolmiljö olika resultat. Om en äldre bror har kontakt med en yngre bror eller syster som är inblandad i gängrelaterade brott är det mer sannolikt att han utvecklar psykisk ohälsa, inklusive ångest och depression.
Tidningen fokuserar på sjundeklassare från 2013 till 2019 och spårar deras kriminella beteende från det att de lämnar grundskolan fram till 2024. Förutom polisdata om kriminella nätverk använder Daniel Cunha Byström även misstänkta register och åtalsregister.
Forskning visar dock att effekterna inte är desamma för alla. Barn med svag socioekonomisk bakgrund löper högre risk.
– Det här resultatet ska inte tolkas som att alla elever är lika berörda. Effekterna är koncentrerade till barn som redan befinner sig närmare riskmiljön eller som är socialt närmare det studerade nätverket. Daniel Cunha Byström säger att det inte bara är det genomsnittliga barnet som bor i ett resursrikt förortskvarter som avgör utgången.
De senaste åren har barnrekrytering förklarats genom en pyramidstruktur (gängets affärsmodell), där unga individer längst ner i nätverket turas om att rekrytera sina egna springpojkar. Även chattappar har fungerat som en plats för att matcha mord och bombuppdrag med till exempel förövare.
Björn Odman, Stockholms polis- och ungdomssamordnare i Botkirka, kallar detta ett paradigmskifte.
– En 17-årig pojke skulle kunna tilldelas jobbet att hantera ett parti narkotika, och han knyter fem unga personer till sig, och fem till. Det är därför vi ser fruktansvärda rubriker om rekrytering av barn på dagis som tillägger att dagens barn blir lurade, förförda och är villiga att själva begå allvarliga brott.
Han är inte förvånad över fynden.
– Det är en stor riskfaktor att en viktig förebild, som en äldre bror som företräder negativa värderingar, begår brott. Alla unga behöver positiva förebilder och professionella vuxna som de kan luta sig mot och lita på.
