Under pandemin smittades många gravida kvinnor på jobbet och riskerade att lida av allvarlig sjukdom och tidig förlossning. Därför förbjuder många arbetsgivare dem att göra sina jobb.
Detta orsakade en betydande inkomstförlust. Därför driver svenska lärare två pilotfall, så både lärare och andra arbetare får full ersättning för förlorade arbetsinkomster.
Ett fall är Burlövs första lärare som blev gravid 2021. På grund av allvarlig sjukdom och risk för för tidig födelse tvingades lokala myndigheter att förlora 50% av arbetstiden.
Hon förlorade hälften av sin inkomst, var stressad och orolig för sin ekonomiska situation.
Det andra fallet var en lärare på Varberg, som av samma anledning tvingades minska arbetstiden med 75%, vilket resulterade i minskad inkomst på grund av stress och ångest.
På grund av deras lön ansökte de om att få graviditetsförmåner från Social Insurance Office.
Enligt det obstetriska skyddsdirektivet som kallas av EU så är gravida arbetare som är förbjudna att arbeta för säkerhet eller för risker för barnsäkerhet eller hälsa, ”en rätt att hålla” är ”garanterade”, skrev arbetsdomstolen i sitt beslut.
Domen säger därför att kvinnor bör få ersättning för inkomstförlust från kommunen, nämligen graviditetskompensation och full lön. För gravida kvinnor i Burlöv är detta för kvinnor med 46 722 SEK och Varberg SEK 55,410 i inkomstförlust.
Båda får 40 000 kön vardera med diskrimineringskompensation.
– Domar idag är mycket viktiga, mycket viktiga för alla gravida arbetare i samma situation och är förbjudna att arbeta för risker i arbetsmiljön, säger Anna Orkog, svensk lärarordförande.
Unionadvokaten Peter Edin sa att graviditet drar nytta av socialförsäkringsföretag inte är tillräckliga för gravida kvinnor som inte får arbeta och därför får inkomstskydd i enlighet med EU: s födelsedirektiv.
I vår avvisade den högsta administrativa domstolen kravet att svenska socialförsäkringsinstitutioner betalar ytterligare graviditetskompensation i liknande fall.
I sitt beslut noterade domstolen att i så fall skulle ansvaret skulle kunna vara hos arbetsgivaren.
– Och nu kommer med detta beslut i arbetsdomstolen att det är arbetsgivarens ansvar att betala kompletterande ersättning för att nå normal lön, säger Peter Edin.
Domen gäller för alla gravida kvinnor som arbetar i den offentliga sektorn, säger han.
-Det visar att den svenska lagen inte är tillräcklig för att uppfylla kraven enligt det så kallade direktivet om skydd av moderskydd, säger Peter Edin.
Nyckelpunkten i beslutet är diskriminering, säger han, eftersom gravida kvinnor som inte får denna rätt har rätt till diskrimineringskompensation.
Anna Svanestrand, en advokat för SKR och representant för kommunen i fallet, är mindre positiv till domen.
– Kommuner följer nuvarande svenska föreskrifter, men är fortfarande nödvändiga för att täcka kostnader i denna situation, säger hon.
Domen innebär också att det gäller olika regler för gravida anställda i den offentliga sektorn jämfört med den privata sektorn, säger hon.
Så det är vettigt för stater att överväga förordningar och överväga förordningar på samma sätt oavsett vilken sektor villkoren fungerar i, säger Anna Subanestrand.
