Jag betraktar mig inte som en finansguru, men jag har tillräckligt med förståelse för att spåra viktiga kopplingar och en stark nyfikenhet att lära mig mer. Ju mer tid jag spenderar med afrikanska entreprenörer, desto tydligare blir det att Afrikas nästa tillväxtfas inte kommer att likna Silicon Valley. Det påminner mer om Skandinavien.
I tekniska ekosystem som Kenya, Ghana och Nigeria, de så kallade silikonsavannerna, träffade jag grundare som sällan pratade om snabba exit eller tillväxt till varje pris. De pratar om kassaflöde. Om att bygga ett företag som överlever. Om jobbskapande och samhällsutveckling.
Det är en entreprenörsanda präglad av ansvarskänsla, långsiktighet och djupa rötter i samhällets verkliga behov. Att kunna följa utvecklingen på nära håll ger mig en känsla av beundran och stolthet.
År av enkel tillgång till kapital och fokus på tillväxt har förändrat spelplanen. Kapital är inte längre gratis och investerare prioriterar inte längre tillväxt till varje pris. Istället vill de förstå hur företag faktiskt tjänar pengar och hur hållbara deras verksamheter är över tid. Det gäller inte bara Nairobi utan även Stockholm.
Enligt en rapport jag nyligen läste, 2026 Founder’s Playbook, står små och medelstora företag för mer än 80 procent av jobben i Afrika. Många har kunder, intäkter och tydlig efterfrågan, men saknar tillgång till långsiktigt tillväxtkapital. Det är inte alltid lätt i Sverige heller, men här finns mekanismer som aluminium, statliga medel och banklån. Sådana alternativ saknas ofta helt eller är för dyra i afrikanska ekosystem.
Det gör att företag med bevisad efterfrågan och kassaflöde fortfarande tvingas bromsa in. Ett konkret exempel är inom logistikområdet. E-handel och livsmedelsdistribution växer snabbt i vissa afrikanska städer, men transportlösningarna hänger inte med. Företag som har byggt effektiva last-mile-modeller med sina egna förare, beprövade rutter och betalande kunder är redo att skala. Men utan tillväxtkapital förblir efterfrågan på lokal nivå. I nordiskt sammanhang är den troligen redan inköpt eller fått nästa omgång.
När investerare pratar om ”kapitaldisciplin” pratar de i princip om saker som borde vara uppenbara. Det handlar om att inte investera mer än nödvändigt, förstå varje kunds kostnader och vad de tillhandahåller. Upprätthålla kassaflöde trots marknadsfluktuationer. Det är precis vad många afrikanska entreprenörer redan gör. Inte av strategi, utan av nödvändighet. Det är därför de förtjänar ännu mer uppmärksamhet.
Jag tror att det finns ett mönster som fler i norra Europa borde vara intresserade av. Afrikas växande företag saknar ofta kapital, men de trivs i motvind. De är vana vid att bygga med begränsade resurser, vara lönsamma från dag ett och skala försiktigt. Detta liknar hur många svenska företag var innan riskkapital blev populärt. Det här är inte de så kallade ”smarta pengarna”-företagen som jagar investerare för att glänsa med pitch-deck och pressmeddelanden. Dessa företag letar efter partners som förstår verkligheten där de verkar och är fokuserade på kassaflöde, hållbarhet och lokal relevans.
Nordiskt kapital kan här spela en viktig roll. Pensionsfonder, familjekontor och andra långsiktiga nordiska investerare eftersträvar i allt högre grad stabil avkastning och måttlig risk. De värdesätter styrning, transparens och verklig tillväxt. Alla dessa saker finns och krävs av de företag vi arbetar med.
Om vi vill minska riskerna ytterligare arbetar vi ofta med myndigheter. Utvecklingsbanker och institutioner som IFC, Norfund och Swedish Fund agerar som riskdelare. De genomför ofta noggrann due diligence, vilket gör det lättare för private equity att följa efter.
För mig handlar det inte om att romantisera Afrika, eller att afrikanska entreprenörer ska efterlikna Skandinavien. tvärtom. Det handlar om att se ögonblicket då två sätt att tänka passar ihop på ett ovanligt sätt.
• Där afrikanska företag har bevisat efterfrågan men saknar kapital för nästa steg.
• Där offentliga myndigheter kan minska riskerna.
• När investerare söker långsiktiga investeringar snarare än hype.
Då föds något nytt. Det är inte bistånd. Detta är ingen spekulation. Utan sunt, disciplinerat tillväxtkapital för företag att växa och samhällen som stödjer dem. Där Silicon Savannah möter Silicon Valhalla. För mig verkar det som ett logiskt nästa steg.
Nyamko Sabuni är VD och grundare av Sabuni & Partners, ett riskkapitalbolag fokuserat på teknologiinvesteringar i Kenya och Ghana.
