Förra veckan presenterades regeringens budgetförslag 2026. För studenterna erbjöds ingen mycket stor investering. Redan förra året kom nyheter in att regeringen ville ändra sitt forskningsfinansieringssystem. Det var särskilt välkommen eftersom den maximala tiden är mycket begränsad för studenter med lång utbildning, så dagens system måste förbättras. Men det är synd att det var ytterligare ett år utan att regeringen gjorde någonting. Det finns inget nytt i årets budgeträkning.
Med dagens forskningssystem finns det några saker som måste tas upp, men en sak som är mycket relevant för förbättring är den maximala tiden. Den maximala tiden är sex år, vilket är exakt längden på det längsta utbildningsprogrammet. Med andra ord, nya medicinska program har noll utrymme för felval. Och eftersom det långa medicinska programmet genomfördes hösten 2021 är det inte lång tid innan studenterna kommer att nå slutet av sin utbildning.
Det är inte nyheten att detta kommer, och regeringen har tillbringat flera år på att lösa problemet. Och redan 2021 avvisades cirka 10 000 studenter helt eller delvis när de använde alla sina inlärningsfonder (CSN, 2022). Med förlängningar av det medicinska programmet kommer problemet bara att bli värre och växa.
I detta avseende är det viktigt att notera att det finns en viss lång utbildning som påverkas allvarligt av dagens system, till exempel civilingenjörer och riktade lärarprogram. Men vad som är ohållbart i sexårsgränsen avslöjas av det faktum att om du har studerat något annat tidigare kan du inte läsa den längsta utbildningen.
Det faktum att dagens system sätter pinnar i hjulen för människor är mycket tydliga. En studie av studenter från Swedish Medical Association fann att fyra av de tio medicinska studenterna säger att de inte har tillräckligt med forskningsfinansiering från CSN för hela utbildningen. Detta är ett systemfel om eleven inte kan stödja sig själv genom utbildning.
Risken är att många studenters försörjning är extremt osäkra. Studenter måste uthärda sparade pengar och stöd från släktingar, men detta är inte en möjlighet för någon alls. Eller så måste de försörja sig genom att arbeta mycket. Det kan vara mycket strikt och det finns en risk att fokusera på forskning. Dessutom är det väldigt konstigt när studenter förväntas arbeta tillsammans med heltidsforskning och därför anställa sig mer än heltid. Studenter måste också ha rätt till vila och återhämtning.
Regeringens meddelande om att forskningssystemet kommer att ändras är bra, men nu har ett år gått utan ytterligare meddelanden. Idag förtjänar studenter som inte vet hur de ska stödja sig själva i slutet av sin utbildning ett meddelande. Om regeringen verkligen vill utbilda sig, ännu längre utbildning, måste den förändras nu. Den maximala tiden för forskningssystemet måste förlängas och allt annat är ohållbart.
Colin Andersson, ordförande Saco Student Council
Karl Fryer, studentfederal ordförande för Swedish Medical Association