Vem är emot att barn leker tillsammans?
Spara intehålla
expandera till vänster
helskärm
Matthias Karlsson brukar omtalas som Sverigedemokraternas främsta ideolog. Genom att bli kung av kulturkrigen uppnådde han hög status inom partiet.
Han hjälpte till att forma partiets politik för assimilering snarare än mångkultur. Han har också länge attackerat SR och SVT och kallat dem vänstermänniskor. Han menar att andra kulturinstitutioner domineras av ”vänsterliberala värderingar”.
När man ser tillbaka på hans politiska bana är målet tydligt. Kritik har upprepade gånger riktats mot invandrare, muslimer, vänstern och minoriteter.
Nu är det regnbågsfamiljens tur.
dotter transplanterades
Nyligen skrev Karlsson till X att hans fru och ettåriga dotter inte fick skriva in sig på öppet dagis på Östermalm. Det beror på att organisationen avsatt 1,5 timme i veckan för familjen Rainbow.
Han beskrev hur han kände sig ledsen när hans dotter stod utanför i kylan och såg barnen leka.
Dottern välkomnades inte eftersom hennes föräldrar är hetero. Han kallade det diskriminering.
Låter oskyldigt först. Nästan rörande. Självklart ska alla barn få leka.
Attack mot säkert rum
Men det här handlar inte om barns rätt att leka. Det handlar om något annat: ett politiskt angrepp på de få säkra utrymmen som finns för minoriteter.
Som Aftonbladet Kulturs Sanna Samuelsson skriver är sådana här möten viktiga för queera föräldrar. En plats där du inte behöver förklara dig. Där familjemedlemmar inte förhörs.
Och det handlar bara om en och en halv timme i veckan. Övriga tider är verksamheten öppen för alla, även om utrymmet är begränsat.
Och utrymme är ofta ett problem. Många av dagisarna som har öppet är redan fulla. Jag har själv blivit avvisad flera gånger. Det som saknas är resurser för fler företag och generösare öppettider.
Men det är inte frågan Matthias Karlsson hävdar.
Han kallar det snarare diskriminering när majoriteten tillfälligt får stå åt sidan. Det handlar om att vända upp och ner på konceptet.
farliga krokodiltårar
Detta är inte heller något nytt. Sverigedemokraternas politik i HBTQ-frågor har länge präglats av små förändringar, med Pride-flaggor borttagna, rekommendationer skurna och investeringar ifrågasatta.
Inget togs från Carlsons dotter. Hon har tillgång till alla andra dagar och alla andra platser.
Frågan är om minoriteter överhuvudtaget ska få ha sina egna saker.
Och det är där hans krokodiltårar blir farliga. För det här är inte bara spel för gallerier, utan förebudet om policyer som kan utplåna även små frizoner.
Brave of Sand Ringqvist släpper Birgitta Ohlsson
44:14
