Detta är en kommentarstext. Författaren ansvarar för analysen och positioneringen i texten.
Martin Nyströms bokrecensioner och andra artiklar var ett ljus i mörkret, som titeln på en av hans böcker om Evert Taube, ”Konsten att se avstånd”, säger. Hans tidiga dagar till sjöss var mer än ett äventyr i en pojkbok. Han lärde sig av Taub hur man ”för samman det nära och det avlägsna, det bekanta och det främmande.”
Martins farfar var en sjöarkitekt från Götenbergen som byggde en stuga vid Köpstadsö i skärgården söder om Göteborg. Martin bodde där med Karina och varje telefonsamtal innehöll detaljerade väderprognoser och information om horisonten.
Jag känner inte någon som kan beskåda ett så brett spektrum av fält, som musikvetenskap, litteraturhistoria och filosofi, med sådan tydlighet. Vi delade många idoler. Till exempel leder regissören Christoph Mataler tankarna till Shakespeare och Mozart. Eric Rohmer gjorde förresten en film som heter ”The Green Ray” om ögonblicket när en lycklig person ser ett grönt sken vid horisonten.
Den senaste tiden har vi funderat mycket på den finlandssvenska poeten Agnetha Enckel. Han kan ändra dimensioner mitt i en mening, och allt har att göra med processer och passager, trösklar och plötsliga förändringar. Hon var vår nobelprisnominerade.
Tja, vem säger att allt är möjligt?
Martin Nyström blev 71 år gammal.
Läs även:
DN-kritikern Martin Nyström dör
