Det finns en stark vänstertrend inom det socialdemokratiska partiet. Partiets mest upprepade retorik är att skylla Sveriges problem på ”marknadsmisslyckande”. Magdalena Anderson tror själv att marknader är orsaken till allt från gängkriminalitet till rasism.
Socialdemokraterna har under det senaste året föreslagit prisgränser för veteraner, förstatligande av apotek, en statlig investeringsbank och nedläggning av tusentals fristående skolor och dagis. Målet är att Sverige ska bli mer likt Sverige. Detta är partiets nya slogan för 2022, och är i grunden en nostalgisk nick till 1980-talet, då staten fattade långt större beslut än vanliga människors liv.
Socialdemokraterna har rätt i att Sverige verkligen har förändrats sedan 1980. Vi avreglerade marknader, avskaffade monopol, gick med i EU och tillät entreprenörskap inom välfärdssektorn. Vi sålde statliga företag och sänkte skatterna. Men det finns ingen anledning att känna sig nostalgisk.
För det första var 1980-talet det decennium då den socialdemokratiska sociala modellen tog slut. Skattetrycket nådde nästan hälften av BNP och reallönerna stagnerade i två decennier. Samtidigt som näringslivet har krympt har den offentliga sektorn växt. 1995 sysselsatte företagen 363 000 färre än 1950, men den offentliga sektorns sysselsättning ökade med mer än 1 miljon.
För det andra menar Socialdemokraterna att Sverige har gått miste om de förändringar som skett sedan 1980-talet, vilket är helt fel. Timbros nya rapport utforskar det ena reformområdet efter det andra och visar hur liberaliseringen har haft en positiv inverkan på Sverige.
Finansmarknader: Avregleringen av kredit- och valutamarknaderna på 1980- och 1990-talen och avskaffandet av förmögenhetsskatterna 2007 skapade en av de bästa kapitalmarknaderna i Europa. Stockholmsbörsen är för närvarande störst i EU sett till BNP och har flest börsnoterade bolag av något EU-land. Från 2016 till 2023 hade Sverige fler börsintroduktioner än Tyskland, Frankrike och Italien tillsammans. Finansbranschen är också en viktig arbetsgivare med över 100 000 anställda.
Telekommunikation: Sverige var ett av de första länderna i EU som öppnade sin telemarknad för konkurrens. En större regulatorisk studie 2005 konstaterade att ”en övergripande bedömning av liberaliseringen av telemarknaden har gjort den till en av de mest dynamiska sektorerna i den svenska ekonomin.” Tjugo år senare har vi en av världens ledande startup-scener inom teknik. Det räcker med att nämna Spotify, Klarna och King.
Skolor: Det finns kanske få områden i svensk politik där kopplingen mellan debatt och verklighet är större än i friskolor och valfrihet i skolan. Justerat för påverkan av invandringen hamnar Sverige på första plats bland OECD i PISA. Vi måste också komma ihåg att föräldrar och barn i grunden ges mer makt över skolval, med totalt 419 000 elever som nu går i friskolor eller förskolor.
Apotek: För tjugo år sedan fanns det knappt 900 apotek i Sverige och endast ett fåtal över hela Sverige hade söndagsöppet. Sedan apoteken lades ner 2007 har antalet butiker ökat till 1 400 och öppettiderna har också förbättrats avsevärt. Du kan nu köpa Ipren på Ica på söndagar kl 21:45.
Bilprovning och taxi: Fram till 2010 hade Svenska Bilprovning AB, där staten är största ägare, ensamrätt på bilbesiktning och bilägare kunde få vänta i månader. Nu har de månadslånga köerna försvunnit, och antalet besiktningsstationer för lätta fordon har mer än tredubblats. Förändringarna på taximarknaden är lika dramatiska. Före 1990 fastställde transportråden priser och länsstyrelserna bestämde antalet taxibilar, vilket ledde till långa köer. Efter omregleringen försvann linjer nästan överallt, och priserna sjönk dramatiskt, särskilt för startups som Uber och Bolt.
Lägre skatter och mer välfärd: Trots alla påståenden om resursbrist och marknadsövertagande spenderar vi samma procentandel av BNP på välfärd idag som vi gjorde 1980. Men tack vare att marknadsbaserad tillväxt ökar välståndet har vi nu dubbelt så mycket pengar per person på välfärden än vad vi hade då, efter att ha justerat för inflationen. Detta minskar också skattetrycket avsevärt.
Det är dags att vara reaktionär och nostalgisk inför ett förflutet målat i rosa prakt. Men idag måste de som försöker rulla tillbaka alla dessa reformer och återgå till 1980-talets system hållas ansvariga för konsekvenserna av mindre frihet, mindre välstånd och mindre makt. När Sverige var mer som Sverige och politiskt dominerade levde vi helt enkelt i ett sämre fungerande land.
Fredrik Segerfeldt, chef för marknadsprogram på Timbro och medreporter för den aktuella gemensamma rapporten, Marknadslycka – Hur Sverige gynnades av liberaliseringen.
