Lönen skulle ha varit mer öppen och lika, men regeringen har nu dragit tillbaka den nya lagen efter hård kritik om att den var för komplex.
– Det är fråga om bedrövligt bristfällig regeringsledning, säger Ardalan Shekarabi (S).
Lagen var planerad att införas redan i somras, trots starka protester från några tungarbetarorganisationer.
Även i februari stod regeringen fast i sin politik.
Men nu har regeringen valt att stoppa genomförandet.
– Det blir allt tydligare hur stora utmaningarna är att genomföra detta direktiv i praktiken, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (till vänster) i ett pressmeddelande.
S springer mot svängen
Socialdemokratiska partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi sa att det nya tillkännagivandet var en ”katastrof”.
– Jag har aldrig sett en så dålig hantering av lagstiftningsprocessen. En utredning genomfördes och ett utredningsförfarande genomfördes. De motsatte sig det och kom med ett eget förslag utan någon inledning. Och det slutar så här, säger han och fortsätter:
– Nu hävdar de att detta inte ska verkställas enligt svensk lag och bryter därför mot EU-rätten. För det här fartyget har blivit otroligt illa behandlat.
kommer att leda till lika lön
Lagförslaget bygger på EU:s Pay Transparency-direktiv och syftar till att göra lönen mer öppen och göra löneskillnaderna mellan kvinnor och män mer synliga.
Tanken är att du lättare ska kunna se vad dina kollegor tjänar för att jämföra om du är på fel sida.
Det sätt som den svenska regeringen har valt att utveckla lagen har dock mött starkt motstånd från stora arbetsgivarorganisationer.
Ej anpassad för svenskt arbete
Den främsta kritiken kretsade kring lagens krav på att arbetsgivare ska börja redovisa löner på ett helt nytt sätt: års- och timlön, snarare än Sveriges standardmånadslön.
Enligt Svenskt Näringsliv blir detta komplext och kostsamt för företagen.
Även regeringens samarbetsparti, Sverigedemokraterna, motsätter sig förslaget starkt.
-Om vi hade fått bestämma hade det här lagförslaget slängts i papperskorgen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i folkomröstningsarbetsmarknadsnämnden.
I grunden är han emot EU:s engagemang i Sveriges arbetsmarknadspolitik. Han menar dock att i sådana fall, där det redan finns EU-krav, är det viktigaste att Sverige gör så få EU-anpassningar som möjligt.
Jag skulle vilja be EU att ändra sina krav.
Regeringen tar nu tillbaka frågan till EU och försöker ändra själva direktivet.
”Det behöver göras en översyn på EU-nivå och vi tar för närvarande ledningen på detta”, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (till vänster).
Även andra EU-länder förväntas vara med och skapa enklare och mer flexibla regler som passar olika medlemsländer.
